Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gustaf Svenungsson: Snart är den sista kolbiten eldad i EU

Annons

Få politiker och någorlunda sansade människor förnekar att klimatet snabbt håller på att förändras, på grund av mänsklig aktivitet. Isarna tycks för varje år smälta allt snabbare på Grönland och Arktis. Grafen över halten koldioxid i atmosfären är en väldigt skarp hockeyklubba och nådde i maj 2019 över 415 miljondelar, för första gången sedan människans tillkomst.

Med nuvarande utsläpp av och ökningstakt av koldioxidhalten är det svårt att se att vi kommer lyckas att till 2100 begränsa koldioxidhalten till 450 miljondelar, vilket krävs för att klara av 2-gradersmålet enligt FN:s klimatpanel IPCC.

Turligt nog består himlen inte bara av mörka moln fyllda med utsläpp från smutsiga kolkraftverk och bilar, utan även ljusa moln.

Ekot rapporterade i förra veckan att priset på EU utsläppsrätter, som täcker 45 % av EU:s utsläpp, är det högsta på tio år. Bara under de två senaste åren har det blivit sex gånger så dyrt att släppa ut ett ton koldioxid, vilket nu kostar närmare 30 euro. Just 30 euro sägs vara den kostnad när det för företag är lönsamt att börja fasa ut den smutsiga kolen till mindre smutsiga energislag.

I maj 2019 gick det över två veckor utan att Storbritannien eldade ett enda uns av kol, den längsta kolfria perioden sedan 1882, och efter 2025 ska ingen mer kol eldas i Storbritannien.

Det höga priset är påtagligt i Storbritannien, där kol sedan den industriella revolutionen varit det viktigaste energislaget. Detta är nu helt förändrat, på grund av ökade kostnader och utbyggnaden av förnyelsebar energi. I maj 2019 gick det över två veckor utan att Storbritannien eldade ett enda uns av kol, den längsta kolfria perioden sedan 1882, och efter 2025 ska ingen mer kol eldas i Storbritannien.

Den kraftiga kostnadsstegringen på utsläpp spås fortsätta. Analytiker vid den tyska banken Berenberg Bank säger att det 2020 kan kosta så mycket som 65 euro att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter för kommersiellt flyg, energi- och värme producenter samt elintensiva industrier i EU.

Sverige har redan en grön och fossilfri energiproduktion, vilket ger svenska energiföretag en konkurrensfördel gentemot europeiska konkurrenter.

Det är flera, samverkande, händelser som för driver upp priset på koldioxid till rekordnivåer. Den störst bidragande orsaken är kanske införandet av marknadsstabilisatorn, som minskar antalet utsläppsrätter på marknaden med följd att priset drivits upp.

Valet att Ursula von der Leyen till ny ordförande för EU-kommissionen har även det påverkat priset. För att bli accepterade av den liberala och den gröna gruppen i Europaparlamentet var hon tvungen att lova skärpta klimatambitioner. Bland annat via att inkludera fler sektorer i utsläppshandeln och att utsläppen 2030 ska vara 50 procent av utsläppen 1990, i stället för som tidigare överenskommet 60 procent. Även den tyska miljöministern Sven Schulze utspel om en minskad fri tilldelning av utsläppsrätter tycks ha tryckt upp priset.

Sverige har redan en grön och fossilfri energiproduktion, vilket ger svenska energiföretag en konkurrensfördel gentemot europeiska konkurrenter som står inför dyra investeringar. Samtidigt utvecklas ny och grön teknologi i Sverige. SSAB, LKAB och Vattenfall ska om 20 år vara först i världen med att i kommersiell skala producerade fossilfritt stål, vilket kommer revolutionera marknaden. Under den tiden ska även Sverige reelektrifieras, när transporter och industrier ska bli fossilfria.

För att Sverige ska lyckas bli fossilfritt 2045 krävs både en stabil politik och en stabil energiförsörjning. Men framförallt behövs kunniga ingenjörer som utvecklar ny grön teknik som fasar ut kolet, och politiker med vett nog att hålla sig bort från tekniken och marknaden.