Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustaf Svenungsson: Första svenskan i rymden

Annons

Från och med den 25 september 2019, kan Sverige stoltsera med att ha haft två personer i rymden. Det är svenskamerikanskan Jessica Meir, 41, som efter Christer Fuglesang blir andra svensken i rymden. Meir kommer dock bli den svensk som befunnit sig längst tid i tyngdlöst tillstånd.

Fuglesangs två rymdfärder innebar att han fick uppleva mångas högsta dröm i 26 dagar och 17 timmar. Meir ska däremot tillbringa hela nio månader på internationella rymdstationen, ISS, och väntas stå på fast jord igen först våren 2020.

Meir, med en mamma från Västerås och en pappa från Israel, är uppvuxen i USA:s nordöstligaste stad: Caribou, Maine. Redan som femåring hemma i Maine ska Meir ha tittat upp mot stjärnhimlen och bestämt sig att hon en dag skulle flyga bland stjärnorna.

Drömmen om stjärnorna tog henne till studier vid bland annat Stockholms universitet, Brown University i USA och internationella rymduniversitetet i Frankrike innan det 2009 var dags att disputera i marinbiologi vid Scripps Institution of Oceanography, San Diego. Innan hon blev antagen till astrounatutbildningen 2013 arbetade hon som biträdande professor på Harvard Medical School.

Det är med andra ord en väl förberedd svenska som skjuts upp till rymden.

Det är med andra ord en väl förberedd svenska som skjuts upp till rymden. Doktorsstudierna fokuserade på hur kejsarpingviner på Antarktis och sjöelefanter utanför norra Kalifornien överlevde i sina extrema levnadsmiljöer. Extrema levnadsmiljöer är även vad hennes forskning och över 300 experiment under de nio månaderna i rymden kommer fokusera på. I en intervju med DN (16/07-19) sa hon:

- Den röda tråden för mig har alltid varit den här viljan att utforska. Jag är särskilt nyfiken på de experiment som handlar om hur näthinnan och synen påverkas av längre perioder i rymden. Vi kommer även att utföra forskning om artärer och blodomlopp och hur immunsystemet förändras av långa perioder i rymden.

Det är ingen vågad gissning att mycket av den forskning som Meir och hennes kolleger på ISS ska utföra är ett led i NASAs förnyade ambitioner att sätta människor på månen och på Mars. Vita husets förhoppning är att USA återigen ska sätta människor på månen 2024 och under 2030-talet ha astronauter på Mars.

Men det är inte bara NASA som har sådana ambitioner. Kina ska ha både taikonauter och en forskningsstation på månen under 2030-talet och ska lagom till kommunistpartiets firande av 100 år vid makten 2049 vara en dominerande rymdmakt. Även Europa, Indien och Ryssland hyser planer för bemannade resor till både månen och Mars.

Allra snävaste tidsplanen har dock en av vår tids stora entreprenör, Elon Musk. Redan 2023 ska han börja med veckolånga turistresor kring månen. Året innan det ska hans företag SpaceX skickat sina första lastpallar till Mars. Året efter, 2024, ska SpaceX genomföra bemannade resor till Mars, som ett första led i att upprätta en mänsklig koloni där.

Det finns med andra gott om högtflygande planer, så här 50 år efter den första månlandningen.

Det finns med andra ord gott om högtflygande planer, så här 50 år efter den första månlandningen. Människans konstanta strävan efter att förklara det okända och klara av tidigare till synes omöjliga saker är det som driver oss framåt. Det är den strävan som en gång fick den femåriga Meir att drömma om att resa bland stjärnorna.

Förutom den fastsydda amerikanska flaggan på sin vänstra axel har Meir i sin ett kilo tunga privata packning valt att bland annat ta med en svensk flagga.

Förhoppningsvis kan Jessica Meir inspirera unga tjejer och killar i Sverige att drömma om rymden och bidra till ett större intresse för det okända. Vem vet, inom en inte allt för snart framtiden kanske en astronaut med en svensk flagga på axeln får sätta sin fot på Mars.