Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustaf Svenungsson: Den inverterade nattväktarstaten

Måndagens ledare (22/7) om Exportkreditnämnden och dess garantier till riskfyllda exportaffärer av kolutvinningsprodukt vållade en del mejl till min inkorg.

Folk undrade vad poängen med ledare var (att staten inte ska garantera riskfyllda affärer eftersom det är företagens och ägarnas uppgift), att vem som helst minsann inte kunde få en garanti då ansökande företagen genomgår en grundlig kreditkontroll och analys, samt att exportera gruvutrustning till Sydafrika är okej eftersom Sverige exporterat lastbilar till Nordkorea.

Det mejl som fick mig att tänka till mest var dock ett annat. Till skillnad från de andra, som i någon mån behandlade sakfrågan, behandlade detta en större och mer grundläggande fråga, nämligen statens roll. Mailskrivaren hade skrivit:

"Vad är staten till för om inte att försöka öka intäkterna eller reducera kostnader i samhället i form av minskad arbetslöshet."

Frågan om vad staten finns till för och dess roll är för intressant för att inte skriva en ledare om. Till skillnad från min engagerade läsare är jag dock inte av åsikten att staten finns till för att öka intäkter eller reducera kostnader genom minskad arbetslöshet.

Staten finns för att människorna inom ett geografiskt område har insett att livet blir bättre om de tillsammans garanterar varandras rättigheter till liv, frihet och egendom. Detta samarbete, som ytterst tar sig uttryck i statens våldsmonopol, är det grundläggande i ett statsbygge eftersom det är våldsmonopolet som gör att staten kan garantera medborgarnas säkerhet, såväl inre som yttre.

För att staten ska kunna garantera medborgarnas fri- och rättigheter behövs en försvarsmakt, polis samt ett rättsväsende. Offentlig verksamhet som går utöver upprätthållandet av fri- och rättigheter är inte verksamheter som i sig legitimerar staten.

Dessvärre ser vi i dag något av en inverterad nattväktarstat

Bara för att offentlig verksamhet utöver nattväktaruppgifterna inte legitimerar staten kan det inte sägas att de inte fyller något behov. Att gemensamt ombesörja om äldreomsorg, infrastruktur, sjukvård och utbildning i syfte att ge alla en möjlighet till en lika start i livet är verksamheter som det kan argumenteras för och som det offentliga kan, och i viss mån bör, syssla med men det är inget som legitimerar statens existens.

Dessvärre ser vi i dag något av en inverterad nattväktarstat – Försvarsmakten får inte medel nog för att kunna upprätthålla den yttre säkerheten och det dödliga våldet har ökat stort de senaste åren. Våldtäktsutredningar staplas på hög, rättsväsendet är underdimensionerat och fängelserna är fulla. Samtidigt lägger vi årligen miljarder på sånt som absolut inte tillhör statens kärna, såsom kamelfarmar, olönsamma infrastrukturprojekt som höghastighetståg och allsköns bidrag.

Samtidigt lägger vi årligen miljarder på sånt som absolut inte tillhör statens kärna, såsom kamelfarmar, olönsamma infrastrukturprojekt som höghastighetståg och allsköns bidrag.

Att som mejlskribenten anse, att statens finns till för att öka intäkter och reducera kostnader i samhället i syfte att minska på arbetslösheten, tillhör med andra ord inte statens huvuduppdrag.

Men, med det sagt, så finns det inget negativt i att vilja ha ett gott näringslivsklimat och en låg arbetslöshet. Staten har självklart en viktig roll i att skapa ett bra näringslivsklimat, byggt på få regleringar, låga skatter, stabila och långsiktiga spelregler och en stark äganderätt. Vidare behöver staten garanterar företagens säkerhet och se till att marknadsaktörer som inte följer lagstiftningen straffas.

Att stötta företag att göra riskfyllda affärer med medborgarnas surt förvärvade slantar är däremot inte en statlig uppgift.