Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Förstelärarna måste få fasta tjänster

Norrtälje kommuns barn- och utbildningskontor utsåg i början av oktober i år tio lärare till så kallade förstelärare, sju på grundskolan och tre på gymnasiet. Det innebar att de får högre lön för att de är särskilt skickliga i sitt yrke.

Förstelärarna är en del av den satsning som alliansregeringen gjort på att öka läraryrkets status. Tanken är att det skall finnas en karriärväg även som lärare, och att lärare inte till exempel skall behöva bli rektorer för att få högre lön.

Löneökningen till förstelärarna kommer från statliga bidrag. Ju fler elever det finns i en kommun, ju fler förstelärare kan en kommunen ha. Norrtälje har beviljats pengar till 17 förstelärartjänster, men har än så länge bara utsett tio. Mer pengar finns att söka till nästa år.

Tanken från alliansregeringens sida var att förstelärartjänsterna skulle vara permanenta. Så är det dock inte i Norrtälje. Här har förstelärarna ett fyraårigt förordnande, med möjlighet till förlängning. Norrtälje är inte den enda kommun som inte har inrättat fasta förstelärartjänster. Tvärtom. Enligt Skolverket har bara sju procent av kommunerna fasta karriärtjänster.

Det här har fått Lärarnas Riksförbund att reagera. I en debattartikel i gårdagens Dagens Nyheter menar ordföranden Bo Jansson att kommunerna förstör alliansregeringens karriärlärarreform. Dels inrättar väldigt få kommuner fasta karriärtjänster, dels är det många kommuner som inte inrättar så många karriärtjänster som de kan få bidrag till. 20 procent av kommunerna har inte några karriärtjänster alls. Många kommuner har också kopplat karriärtjänsterna till ändrade arbetstider. Allt detta har gjort att Lärarnas Riksförbund menar att en majoritet av lärarna är tveksamma eller är emot reformen med karriärlärare.

Det är svårt att förstå varför kommunerna agerar på detta sätt. Kommunerna borde vara glada över att staten anslår extrapengar till att höja lönen för de bästa lärarna, och på så sätt dels gör det mer attraktivt att bli lärare, dels sporrar dagens lärare till att göra ett ännu bättre jobb. Istället skapar kommunerna misstro mot reformen bland lärarna.

Debattartikeln fick utbildningsminister Jan Björklund (FP) att i går öppna för att införa en lag som tvingar kommunerna att göra karriärtjänsterna permanenta. Det kanske är nödvändigt. Men det borde vara onödigt, åtminstone i alliansstyrda kommuner som Norrtälje. Här menade till exempel Folkpartiets Hans Andersson och Åsa Wennerfors nyligen i en debattartikel i NT att ett av huvudmålen med omläggningen av skolan var att öka läraryrkets attraktivitet och att karriärtjänsterna var en viktig del i detta.

Det är bra. Men då borde de också se till att Norrtälje genomför karriärlärarreformen på det sätt som deras partiledare vill. Ett första steg är att kommunens tio tillfälliga tjänster som förstelärare snarast omvandlas till fasta tjänster.