Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För smalt för riksdagen

I april i fjol fälldes gänget bakom Pirate Bay i tingsrätten för medhjälp till upphovsrättsbrott. Det fick stora politiska konsekvenser. Tingsrättens fällande dom gjorde att stödet och medlemstalet för det lilla Piratpartiet exploderade. Detta stöd levde kvar över valet till EU-parlamentet i juni, där Piratpartiet fick 7,1 procent av rösterna och två mandat.

Annons

Men ibland förändras opinionen fort. Tingsrättens dom mot Pirate Bay-gänget överklagades, och i går startade rättegången mot Pirate Bay i hovrätten. Denna gång är intresset för rättegången mycket mindre, och ingen räknar med att domen kommer att få några politiska konsekvenser, oavsett om det blir en fällande eller friande dom.

Frågan om upphovsrätt och fildelning är helt enkelt inte lika het i dag som för ett år sedan, och diskuterades inte alls i årets valrörelse. Det märks inte minst på stödet för Piratpartiet, som i riksdagsvalet bara fick 0,65 procent av rösterna. Det var bara 0,02 procentenheter mer än i valet för fyra år sedan, och innebar en stor missräkning för partiledningen och partiets medlemmar.

Egentligen borde de inte varit överraskade. Riksdagsvalen brukar inte handla om upphovsrätt och personlig integritet, det vill säga Piratpartiets huvudfrågor. Riksdagsvalen brukar istället handla om vård, skola, omsorg, ekonomi, skatter och miljö. Så var det även i årets val. I dessa frågor har Piratpartiet inga ståndpunkter, och hamnade därför helt utanför debatten. Dessutom handlade valet mycket om regeringsmakten, där två block stod mot varandra, och det gjorde också att Piratpartiet blev ointressant.

Trots årets mindre lyckade valresultat och det minskade intresset för fildelningsfrågan är det självklart inte helt kört för Piratpartiet. Det tog många år och många misslyckade val för Kristdemokraterna och Miljöpartiet att etablera sig i riksdagen. Dessa partier har dock, liksom Sverigedemokraterna, visat att det går att komma in i riksdagen genom att bygga upp en organisation underifrån.

Frågan är dock om Piratpartiet kan lyckas med detta. Det mesta talar för att Piratpartiets hjärtefrågor, som integritet och frihet på nätet, är för smala för att kunna utgöra en bas för ett riksdagsparti, precis på samma sätt som motgångarna för Junilistan har visat att det är för smalt att bygga ett parti enbart runt ett motstånd mot ett starkare EU. Dessutom har Piratpartiet en ganska studentikos och anarkistisk framtoning. Det håller inte i ett riksdagsval, och gör det dessutom svårt att bygga upp den organisation som krävs.

Med stor säkerhet kommer därför inte Piratpartiet att följa samma väg som Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Istället lär det gå som för Junilistan, som gjorde ett mycket bra val i EU-parlamentet 2004, men som därefter gjort uselt i från sig i alla val man ställt upp i, och som i år bara fick 30 röster i riksdagsvalet.

Annons