Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Flera vinster med att avskaffa värnskatten

Annons

I årets första partiledardebatt i riksdagen ondgjorde sig flera, till och med moderatledaren Ulf Kristersson, över avskaffandet av värnskatten. Detta trots att det vid skattereformen i början av 1990-talet rådde stor enighet om att ingen borde behöva betala mer än 50 procent i skatt och trots att tanken, när värnskatten infördes, var att den bara skulle vara tillfällig.

Anmäl text- och faktafel

Liberalerna är det enda parti som konsekvent drivit på för att hålla löftet om att värnskatten bara skulle vara tillfällig, och det finns fler goda argument för det.

För det första är de allra flesta ekonomer överens om att värnskatten är så skadlig att staten faktiskt förlorar på den. Enligt en del ekonomer skulle avskaffandet av värnskatten inte bara vara självfinansierande, utan rent av kunna öka skatteintäkterna med tre miljarder kronor. Den enkla förklaringen till detta är att skatter påverkar vårt beteende. Det är till exempel därför vi har en hög koldioxidskatt – för att minska miljöskadliga utsläpp. Varför har vi då hög skatt på arbete?

Var och en kan utgå från sig själv. Hur mycket skulle du jobba om skatten var 100 procent? Kanske inte alls. Hur mycket skulle jobba om skatten var 70 procent? Svaren är nog olika, men ingen kan förneka att skattesatsen påverkar vår vilja att jobba och vår vilja att anstränga oss för att skaffa en utbildning. När skatterna når en viss nivå slutar därför skattehöjningar att ge mer pengar till statskassan, eftersom vi väljer att istället arbeta mindre än vad vi annars hade gjort eller skaffar oss löneförmåner som inte inkomstbeskattas.

För det andra har värnskatten nästan ingen fördelningspolitisk effekt. Det är en skatt som bekämpar rikedom, arbete och utbildning, men inte fattigdom. Satsningar på skolan och på dem som behöver stöd är en mycket mer effektiv metod för inkomstutjämning. Förbättrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen skulle också ha betydligt högre fördelningspolitisk träffsäkerhet. Detta är saker man skulle kunna göra med de ökade skatteintäkterna som en avskaffad värnskatt skulle kunna medföra.

I grund och botten handlar det om en ideologisk skiljelinje i synen på rättvisa. En liberal syn på rättvisa handlar om något annat än att bekämpa rikedom. Det handlar istället om att ge alla samma förutsättningar, men också att utbildning, ansvarstagande och strävsamhet ska löna sig. Sveriges höga skatter på arbete har skapat ett samhälle där man uppmuntras att hellre bli rik genom lotteri eller bostadsklipp, än hårt arbete.

För det tredje måste det löna sig att utbilda sig. Det är orimligt att straffbeskatta utbildning och ansträngning, som ju i alla andra sammanhang är företeelser vi vill uppmuntra. Ska Sverige kunna konkurrera med kunskap måste skattesystemet bidra till att skapa goda drivkrafter till att utbilda sig eller starta företag. Genom att avskaffa värnskatten ökar vi incitamenten till utbildning och företagande i Sverige.

Med tanke på de skadliga effekterna värnskatten har och att den saknar fördelar, borde Liberalernas linje vara självklar politik för alla partier, och det är kanske därför ändå inte så märkligt att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har gått med på att avskaffa värnskatten. För det är hög tid att komplettera arbetslinjen med en utbildningslinje. Ett led i detta är att avskaffa värnskatten, en reform som i sämsta fall är gratis för statskassan och i bästa fall kan öka skatteintäkterna.

Robert Beronius (L), gruppledare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel