Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fler pappamånader ska inte uteslutas

Är det rätt eller fel att kvotera för att få öka jämställdhet? Det är en het politisk fråga.

Annons

En livlig debatt gäller börsbolagens styrelser. Här röstade Europaparlamentet nyligen ja till EU-kommissionens förslag om att minst 40 procent av styrelserna i börsbolagen år 2020 skall vara kvinnor. I Sverige vill de rödgröna partierna kvotera, medan allianspartierna är emot. Flera alliansministrar har dock uttalat sig för kvotering.

En annan omdebatterad kvotering gäller föräldraförsäkringen. Här vill till exempel Vänsterpartiet dela föräldradagarna lika mellan föräldrarna, Socialdemokraterna ha tredelning (en tredjedel mammadagar, en tredjedel pappadagar och en tredjedel valfritt), Folkpartiet införa en tredje pappamånad och Kristdemokraterna avskaffa dagens pappamånader.

När det gäller börsstyrelserna är det mycket tveksamt om kvoteringar verkligen ökar jämställdheten i samhället. Antalet ledamöter i börsstyrelserna är så få och så okända för den breda allmänheten att fler styrelsekvinnor inte lär spela någon roll. En kvotering i börsstyrelserna lär därför inte få den påverkan som kvoteringen i politiska sammanhang har fått.

Pappamånaderna har dock fått vissa effekter på jämställdheten, i alla fall enligt den studie som Inspektionen för socialförsäkringen presenterade i går. Enligt studien medförde den första pappamånaden att fler pappor inte bara tog ut större andel av föräldraförsäkringen, utan också att papporna oftare stannade hemma när barnen var sjuka. Däremot påverkade inte den första pappamånaden kvinnornas inkomstutveckling. Det gjorde däremot den andra pappamånaden: förstagångsmammor med låga inkomster fick en bättre inkomstutveckling. Skillnaderna är dock små, och att den första månaden inte påverkade inkomstutvecklingen sägs i studien kunna bero på konjunktureffekter.

Det är en viktig uppgift för politikerna att öka jämställdheten i samhället. Kvotering kan vara ett sätt att göra detta, och studien från Inspektionen för socialförsäkringen visar att en kvotering kan ha effekt.

Å andra sidan innebär kvoteringar inskränkningar i människors frihet. Pappa-månaderna gör att föräldrarna inte kan fördela föräldraledigheten på det sätt som passar dem bäst. På samma sätt innebär en kvotering av bolagsstyrelserna ett ingrepp i företagens självbestämmande.

Därför bör kvoteringar användas mycket sparsamt, och enbart där de har tydlig effekt. Någon kvotering av bolagsstyrelserna bör därför inte ske. En ytterligare kvotering av föräldraförsäkringen kan däremot vara riktig, om det går att visa att kvoteringen får effekt. Allra bäst vore dock att göra om den jämställdhetsbonus som alliansregeringen infört. Den har hittills inte fungerat så bra, men det borde gå att hitta en modell som verkligen får fler pappor att stanna hemma.