Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett hårt slag mot de psykiskt sårbara

Annons

Under århundraden har psykiskt sjuka gömts undan på asyler, där de levde i totalitära samhällen helt beroende av personalens välvilja. När mentalsjukhusen avvecklades och efter psykädelreformen växte det fram en övertygelse om att även de med psykiatriska handikapp måste få leva ”normala” liv i samhället.

Anmäl text- och faktafel

För att kunna fungera och må bra behöver vi betyda något för andra, vi behöver ha en uppgift, ett arbete. Vi behöver vara delaktiga och bestämma över vårt eget liv och vi behöver kunna fungera socialt, få vänner eller arbetskamrater och vi behöver bli behandlad respektfullt och känna att våra åsikter räknas.

Allt detta kan man träna sig i eller uppnå i ett välfungerande socialt arbetskooperativ, där man tillsammans bildar en förening, tar gemensamma beslut och hittar lämpliga arbetsuppgifter. Det är ett sätt att växa som person och slippa ha som yrke att vara heltidspatient, som andra bestämmer över och behandlar. Att förvandlas från objekt till subjekt.

Psykiatrin i Norrtälje insåg kraften i detta och det möjliggjorde starten av brukarkooperativet Hamnkompaniet 1992, det vill säga redan innan psykädelreformen i mitten av 1990-talet.

I 27 år har många personer med uttalade psykiatriska problem nu fått hjälp på Hamnkompaniet med rehabilitering, lönebidragsanställning, arbetsträning eller att utvecklas som personer.

Nu har Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje, KSON, plötsligt bestämt att Hamnkompaniets verksamhet ska upphöra. Det är ett tjänstemannabeslut, som skett utan samråd med Hamnkompaniet eller deras arbetsgivare ROSAK eller ens med psykiatrin.

Hamnkompaniet har två avlönade handledare som nu blir arbetslösa och 15 medlemmar som mister en trygghet och meningsfull sysselsättning och gemenskap. Beroende på de förutsättningar som finns kan Hamnkompaniet i dagsläget och under lång tid framöver inte bära sina egna kostnader.

Det här är en kortsiktig besparing av en verksamhet som till låg kostnad kunnat minska behovet av psykiatrisk hjälp och minskat kostnaden för samhället. Om det funnits anmärkningar på hur verksamheten bedrivits borde vi fått ta del av dessa och tillsammans kunnat ändra det till det bättre. Den grupp i samhället som har allra svårast att få arbete är de som har påtagliga psykiska besvär. När den psykiska hälsan ökar borde hjälpen öka istället för att minska.

Vi kan se stort behov av kompletterande nyare metoder som IPS (individuellt stöd på arbetsplatsen)

Det här är ett beslut som genomförts utan respekt för en sårbar grupp. Det är ett beslut som naturligtvis ansvariga politiker ska ta ställning till. Vi hoppas att åtminstone några politiker i Norrtälje känner till att kommunen antagit en policy om att stödja och underlätta förvaltningen av sociala arbetsföretag och att det är kommunstyrelsens uppgift att övervaka att så sker.

Vi kräver att beslutet omprövas och att samtliga politiska partier redovisar sina åsikter. De är välkomna till oss för studiebesök och information innan dess.

Helena Eriksson, handledare

Sören Wikström, handledare

Bengt Annebäck, pensionerad läkare och psykiater, som var med och startade Hamnkompaniet 1992

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel