Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En reform som aldrig skulle ha genomförts

Flera hundra lärarstuderande på Malmö högskola kommer att få stora delar av sin utbildning underkänd när de söker lärarlegitimation. Det beror på att deras lärarutbildning gjorts om under undervisningstiden.

Annons

Studenternas huvudämne – kultur, medier och estetik – finns inte som undervisningsämne i skolan. Det är inte bara i Malmö som de lärarstuderande drabbas på detta sätt. Samma gäller i bland annat Göteborg, Luleå, Halmstad och Linköping. Det handlar därför om tusentals lärare som får behörighet i färre ämnen än de trodde att de skulle få, och som därför har läst förgäves, om inte reglerna ändras.

Och det måste regeringen göra. Det är orimligt att införandet av lärarlegitimationen tillsammans med omläggningen av lärarutbildningen får som effekt att många nyutbildade lärare inte får behörighet att undervisa i de ämnen de är utbildade i.

Det här är inte den första skandalen kring reformen med lärarlegitimationen. Tvärtom har hela reformen varit kantad av skandaler. Till exempel har handläggningen av ansökningarna om lärarlegitimation varit kaosartad, eftersom den stora skillnaden mellan lärarutbildningarna har gjort det mycket svårt att fastställa om lärarna varit legitimerade eller inte. Bland annat därför har regeringen har därför gång på gång tvingas förändra och förtydliga reglerna.

Det senaste förändringsförslaget kom bara för några dagar sedan, då regeringen i en proposition föreslog att kravet på introduktionsperiod skulle tas bort. Skolorna har nämligen inte kunnat ta fram tillräckligt många introduktionsplatser, vilket riskerade att medföra att mängder av nyutexaminerade lärare inte skulle få någon behörighet.

Till detta kommer alla problem som lärarlegitimationen kommer att ställa till ute på skolorna, när bara legitimerade lärare får sätta betyg. Mycket talar för att det kommer att bli kaos.

Alla dessa problem visar att reformen med lärarlegitimation inte var tillräckligt genomarbetad. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) genomförde den alldeles för snabbt, utan att konsekvenserna var tillräckligt genomlysta.

Det är till och med så att hela grundidén bakom lärarlegitimationen är feltänkt. Vitsen med en legitimation för lärare är inte lika tydlig som för andra yrkesgrupper: en läkare utan legitimation är direkt livsfarlig, men en lärare utan legitimation kan fungera riktigt bra.

Inte heller är det säkert att lärarlegitimationen ökar statusen på läraryrket, vilket var ett annat av huvudsyftena med reformen. Alla skandaler som funnits kring reformen kan lika gärna ha gjort att läraryrket minskat i status.

Mycket glädjande är dock att antalet sökande till lärarutbildningarna ökat de tre senaste åren. Där har dock troligen införandet av karriärtjänsterna och examenspremier spelat en mycket större roll än lärarlegitimationen.