Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En husläkarreform ger läkarna bättre arbetsmiljö

I en replikvår replik konstaterar Bengt Annebäck att det talats i decennier om satsningar på primärvården, men att det i praktiken blivit ganska lite av dem.

Vi delar frustrationen – inte minst mot bakgrund av att vi stått i främsta ledet och kämpat för att patienter ska ha rätt till en egen husläkare sedan 1976, och fått se hur Bo Könbergs (FP, L) husläkarreform 1994 strax revs upp igen av andra partier med andra visioner. Nu är den politiska enigheten större om att det är viktigt med mer kontinuitet för patienterna, men också bättre arbetsmiljö och mindre detaljstyrning för läkarna, och vi är därför mer hoppfulla om att det nu kommer att bli verklig förändring. Vi kommer inte att ge oss förrän det blir verklighet.

I sin replik efterlyser Bengt Annebäck "egentliga svar" från oss. Vi tolkar det som att han vill se konkreta exempel på vad vi gör för att stärka primärvården.

I Region Stockholm har vi ändrat ersättningssystem för större fokus på kontinuitet i kontakten mellan läkare och patient, förebyggande hälsoarbete och resurser efter behov. Primärvårdens och vårdcentralernas resurser har stärkts de senaste åren (2020 var tyvärr redan före coronapandemin ett mycket knapert år ekonomiskt till följd av kraftigt höjd utjämningsskatt samt konjunkturavmattning, vilket betydde att ingen del av vården eller regionens övriga verksamhet kunde få lika mycket resursförstärkningar som tidigare år). En primärvårdsstrategi ska nu styra arbetet mot att stärka primärvården och husläkarens roll, den geografiska och sociala jämlikheten i primärvården, och att varje invånare ska få möjlighet att välja en egen husläkare.

Vi är övertygade om att en verklig husläkarreform inte bara kommer att stärka patienterna, utan även läkarnas arbetsmiljö. Vi arbetar också för att varje husläkare ska ha ett rimligt antal patienter på sin lista – det antalet kan förstås variera beroende på både husläkare och patienter, kapacitet och behov.

Reformen förutsätter långsiktiga resurser från staten. Det är regionerna som ansvarar för hälso- och sjukvårdens finansiering, men regeringen kan bidra med statsbidrag för att underlätta omställning.

Genom Liberalernas samarbete med regeringen och Centerpartiet har vi sett till att regionerna under 2020 får omkring sex miljarder kronor som uttryckligen handlar om att stärka den nära vården och om att fler ska vilja jobba i vården. Det är samtidigt viktigt för oss att minimera den tidskrävande och kostsamma överbyråkrati som skapas av statens baksäteskörning och av myndigheters detaljstyrning.

Slutligen håller vi helt med Bengt Annebäck om att det behöver bli enklare att driva god vård på landsbygd och i glesbygd, inte minst den småskaliga vård som ofta är mest hållbar, har bäst kvalitet och uppskattas allra mest av patienterna. Genom Januariavtalet ska detta bli enklare. Vi ser fram mot att utforma offentlig upphandling, valfrihet och regelverk efter kreativa, omtänksamma eldsjälar både på landsbygd, i glesbygd och i städer.

Lina Nordquist (L), sjukvårdspolitisk talesperson

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd

Robert Beronius (L), kommunalråd Norrtälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel