Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elbrist hotar vid stoppad kärnkraft

Annons

Reidar Carlssons ledare "Ryktena om framtida elbrist totalt felaktiga" ger en grovt felaktig bild av hur leveranssäkerheten i elsystemet påverkas vid stopp av ytterligare kärnkraft.

Anmäl text- och faktafel

Ledartexten utgår från en rapport från Energimyndigheten där framtida produktionstillgångar och förväntad elförbrukning anges. Ur dessa siffror kan inte dras den slutsats som görs. Man måste se på hur elförsörjningen klaras både energi- och effektmässigt. Hänsyn måste tas till att vindkraft är en väderberoende produktion så att backup alltid måste finnas.

Vidare kan den vindkraft som byggs i Norrland inte överföras söderut på befintligt elnät. Kapaciteten på stamnätet är högst cirka 8 000 MW norr-söder vilket bara är ungefär hälften av redan utbyggd vattenkraft.

Ansvaret för driften av elsystemet ligger på Svenska kraftnät som årligen rapporterar till regeringen om kraftbalansen det gångna och kommande år. Den senaste rapporten är daterad 28 juni 2019 och visar på risk för stora elbrister under topplasttid efter stopp av Ringhals 1 och 2. Bristen blir 1 700 - 3 300 MW beroende på hur kall vintern blir. Detta är 7-13 procent av totala elförbrukningen.

Bristsiffrorna är framkomna efter antaganden om tillgängligheten hos de olika kraftslagen baserade på historiska data. I värsta fall kan man tänka sig väsentligt högre brist. För kärnkraften räknas med 90 procent tillgänglighet men är det största aggregatet (O3) ur drift är tillgängligheten tio procent lägre. För vindkraften räknas med nio procents tillgänglighet men det gångna året var lägsta värdet bara två procent.

Solkraft kan aldrig ge ett bidrag till effektbalansen vilket inte heller Svenska kraftnät räknar med för maximalt elbehov inträffar när det är mörkt. Solcellerna kan även vara täckta med snö. Kraftslaget kan aldrig komma att få någon större omfattning här eftersom produktionen till stor del kommer sommartid när elbehov och elpris är som lägst och vi ofta redan har ett exportöverskott.

Fullföljs det planerade stoppet av driftdugliga kärnkraftsaggregat får vi den sämsta leveranssäkerheten i elförsörjningen på 50 år. Det var vintern 1969/1970 som vi senast hade brist med förbud för viss elanvändning. Uppkommer en bristsituation snabbt måste så kallade rullande bortkoppling av elanvändare tillämpas vilket är oacceptabelt i ett modernt samhälle.

Sivert Göthlin, Bromma, civilingenjör och tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet

NT kommenterar:

Ringhals 1 och 2 är gamla reaktorer, byggda på 1970-talet. Enligt Vattenfall har det aldrig varit aktuellt att driva reaktorerna längre än till mitten av 2020-talet. Det är därför förståeligt att Vattenfall inte vill lägga många hundratals miljoner på att renovera dem bara några få år innan de ändå skall stängas.

De problem som Sivert Göthlin tar upp när det gäller leveranssäkerhet har därför inte att göra med om Ringhals 1 och 2 renoveras eller inte. Oavsett renovering är inte reaktorerna “driftdugliga” så många år till, och har ofta driftstörningar. Ringhals 2 kördes till exempel på halv effekt flera månader i början på detta år på grund av ett generatorfel. Istället måste flaskhalsar i elnätet byggas bort, efterfrågan av el styras så att effekttoppar kapas och möjligheten att reglera elproduktionen användas bättre, till exempel i kraftvärmeverken. Det kan även behövas någon form av lagring av el, till exempel i svänghjul.

Jag påstod inte heller i min ledare att det inte kan bli effektbrist i Sverige. Jag tyckte att Energimyndighetens prognos över elproduktionen var mycket intressant eftersom många har påstått att Sverige kommer att få elunderskott och inte längre kan exportera el när Ringhals 1 och 2 stängs. Så är det alltså inte.

Reidar Carlsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel