Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Egen husläkare kräver att det finns fasta läkare

Tre liberala sjukvårdspolitiker har nyligen i en debattartikel i NT stolt konstaterat att vi är på god väg att få vårdcentraler där alla kan få sin egen husläkare. Det är en lag på gång som ska fastställa denna rättighet som liberalerna bidragit till. Denna lag ska också fastställa att primärvården ska vara navet i vår sjukvård.

Jag betvivlar att den här lagen medför någon större förändring. När jag första gången började som läkare i Norrtälje 1978 talades det om att man nu minsann skulle satsa på primärvården.

Den satsning som skett har dock i praktiken bara inneburit att allt större krav har ställts på primärvården. Trots allt större krav ligger primärvårdens totala andel av sjukvårdens resurser kvar på cirka 15-17 procent medan den i andra länder kan utgöra 30 procent.

Följden har blivit att allt fler allmänläkare sagt upp sig på grund av dålig arbetsmiljö och stress, och istället fylls vakanser av hyrläkare. Särskilt sårbara är landsbygdens mindre vårdcentraler i inlandet. Vi har fått en primärvård som är mycket ojämlik och styrs av efterfrågan istället för av behov.

Ska vi kunna genomföra en förändring så att alla får en egen fast husläkare måste våra vårdcentraler förstås ha tillgång till fasta läkare, som vill arbeta kvar. Då måste vi på allvar styra om resurserna till primärvården och förbättra arbetsmiljön.

Vi borde ha en primärvård som attraherar personalen med goda möjligheter till vidareutbildning, kollegialt lärande och att få utveckla vården istället för att bli styrda uppifrån av ekonomer. Arbetsplatsmöten måste få handla om annat än budget och strider om antal listade patienter och arbetsbörda.

Regeringen har backat inför de viktigaste förslagen i Anna Nergårdhs utredning Samordnad utveckling för god och nära vård, nämligen att sätta ett tak för hur många patienter varje läkare ska ansvara för, samt att staten borde finansiera ett antal ST-tjänster för att säkra tillgången på allmänläkarspecialister. Det handlar som vanligt om att man inte vill öka kostnaden för primärvården.

Coronapandemin har visat hur sårbar vår sjukvård är och vi behöver redan nu fundera över hur den kan bli mer hållbar och arbeta mer förebyggande med folkhälsan så att vi klarar kriserna. I vanliga fall betingas 50 procent av alla dödsfall av de stora folksjukdomar som påverkas av våra levnadsvanor som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes 2, fetma, rökning och alkoholskador.

Eftersom vi på förhand vet att inte alla patienter kan få en egen husläkare skulle jag föreslå att vi stiftar en lag, som säger att alla ska ha rätt att få lista sig på ett litet vårdteam (där basen utgörs av sjuksköterskor och undersköterskor) med en egen kontaktperson. Varje sådant vårdteam ska betjänas av en namngiven läkare, som max borde betjäna 1000-1500 patienter. Särskild fysioterapeut, psykolog, kurator, arbetsterapeut och dietist ska också betjäna teamet vid behov.

Sådana små vårdteam skulle också kunna finnas ute i samhället i psykosociala hälsostationer i närhet av socialsekreterare och elevhälsa på småorter och stadsdelar. De ska betjänas av digitala konsultationer med en vårdcentral och andra specialister. Dessa små vårdteam kan sägas vara en förbättrad version av distriktssköterskorna och kunna utföra regelbundna hälsokontroller och hälsosamtal på det sätt man med framgång gjort i Västerbotten.

Det är dags att tänka nytt och inte bara ska cementera gamla strukturer i primärvården om vi ska förbättra folkhälsan.

Bengt Annebäck, legitimerad läkare, Norrtälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel