Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Effektivare läxor är bättre än läxhjälp åt alla

Läxhjälp ser lite oväntat ut att kunna bli en av valfrågorna nästa år.

Annons

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är nämligen helt emot att hushållen skall få göra rut-avdrag för läxhjälp, och har lovat att avskaffa detta avdrag om man vinner valet. De tre partierna menar nämligen att bara välbeställda föräldrar har råd att köpa läxhjälp åt barnen. Rut-avdrag för läxläsning skulle därför öka skillnaderna mellan eleverna i skolan, och i förlängningen också öka klyftorna i samhället, menar de.

Istället för läx-rut vill Socialdemokraterna satsa extrapengar på läxhjälp till alla elever. Hela 116 miljoner kronor har partiet avsatt till läxhjälp i sin budget. Alliansregeringen har kontrat, och vill satsa 24 miljoner per år på läxhjälp till alla.

Det här låter kanske bra. Svenska elever kan ju mindre och mindre visar internationella undersökningar. Då är det väl bra om de får mer och bättre läxhjälp?

Så enkelt är det dock inte, enligt den utvärdering av den norska läxhjälpsreformen som Svenska Dagbladet redovisade i går. Läxhjälpen innebar i och för sig att skolresultaten ökade något, men inte för eleverna med lägst resultat. Läxhjälpen innebar därför att klyftorna mellan elevernas kunskaper ökade, inte minskade.

Detta borde egentligen inte vara så överraskande. Vissa elever har bättre skolresultat än andra. Detta kan bero på många orsaker, som motivation, social bakgrund, begåvning och mycket annat. Om man då bara ger alla elever ännu mer undervisning av samma sort, så innebär detta att de elever som redan tidigare lärt sig mest lär sig ännu mer, medan förbättringen är minst för dem som lärt sig minst. Det kan finnas undantag, men det är lätt att förstå att det i genomsnitt kommer att fungera så.

Om läxhjälpen skall minska skillnaderna bör därför hjälpen riktas åt dem som behöver den mest. Problemet är att detta pekar ut dessa elever, vilket i Norge gjorde att alla elever erbjöds läxhjälp.

Dessutom visade det sig att de elever som mest behövde läxhjälp ofta inte gick för att få sådan. Det är inte heller så förvånade. Många av dem som har dåliga skolresultat är skoltrötta, och struntar i att göra sina läxor. Då lär de inte heller vara intresserade av att få läxhjälp.

Till detta kommer att läxor i sig fungerar dåligt i svenska skolor, enligt en norsk forskningsrapport, som presenterades i Svenska Dagbladet i måndags. Eftersom inte läxorna följs upp på lektionerna blir de nästintill meningslösa.

En storsatsning på läxhjälp för alla, som Socialdemokraterna vill ha, är därför inget bra alternativ till läx-rut, utan lär bara öka skillnaderna mellan elevernas resultat. Bättre är att satsa på en vidareutbildning av svenska lärare för att få dem att använda läxor på ett mer effektivt sätt, och dessutom att hitta sätt att öka motivationen hos skoltrötta elever.