Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det måste kosta på ryssen att angripa Sverige

Det svenska politiska systemet måste omgående ta sig samman att snabbt upprusta landet. Svenska politiker måste vakna ur den försvarspolitiska och smått fredsromantiska törnrosasömn man befunnit sig i sedan 20 år tillbaka, skriver Peter Gerdman.

Försvarsfrågan blir viktigare. Försvarsberedningen gavs ett förnyat uppdrag i januari i år och skall redovisa sina förslag våren 2019 inför ett nytt försvarsbeslut 2020.

Redan i inledningen krävde flera partier omedelbara förstärkningar av försvarets budget. I Svenska Dagbladet den 6 mars skriver nationalekonomen Carl B Hamilton (före detta riksdagsman för Liberalerna) att Sverige skulle kunna låna upp motsvarande två procent av BNP eller 88 miljarder kronor per år för en snabb upprustning av försvaret utan att det skulle påverka den starka svenska ekonomin.

I Norrtelje Tidning 6 mars tar riksdagsledamoten Göran Pettersson (M) också upp försvarsfrågan bland annat med hänvisning till USA:s förändrade inställning till Nato. Man kan undra varför han var så tyst i försvarsfrågan åren 2006-2014.

Vad finns där bakom. Jo, det är naturligtvis den mycket obehagliga situation som Sverige befinner sig i. En exempellös nedrustning av försvaret inleddes på 1990-talet och fullföljdes av Alliansregeringen 2006-2014. Den allmänna värnplikten avskaffades till exempel 2012. Ungefär samtidigt skedde en kraftig upprustning i Ryssland.

Redan 2010 i samband med kriget i Georgien visade Ryssland upp sin nya militära styrka och aggressivitet som sedan har Ryssland avancerat med ockupationen av Krim och östra Ukraina. Dessutom ägde en skarp upprustning rum med arméförband och attack och bombflyg i vårt närområde bland annat vid gränsen mot Finland och i Kaliningrad. Där har den ryska militären placerat Iskanderrobotar som kan nå stora delar av Sverige.

Det svenska försvaret är i dag i uselt skick. Försvarsmakten kan inte ens bemanna krigsförbanden. Totalt omfattar det svenska försvaret cirka 10000-12000 soldater och befäl. Till den siffran kan hemvärnets personal läggas till. Som en jämförelse kan nämnas att Finland i sin krigsorganisation i dag kan mönstra cirka 280 000 kvinnor och män. Sverige saknar i dag helt enkelt kapacitet att försvara eller avvärja ett ryskt angrepp.

Men det är egentligen mycket värre än så. I Ryssland håller FSB (landets säkerhetstjänst) på med att systematiskt sprida vilseledande information som har som syfte ”att kratta i manegen” för kommande rysk aggression. Målgruppen är den inhemska opinionen och landets politiker men även opinionen i Europas länder och således även Sverige. Det har till och med gått så lång att det ryska försvarsdepartementet inrättat en särskild ”trollfabrik” med syftet att påverka opinionen utomlands.

Ett av de starkaste målen är de baltiska staterna där statsledningarna påstås vara aggressiva och ryssfientliga. Särskilt Estland är föremål för den psykologiska krigföringen. Man påstår bland annat att den stora ryska minoriteten i Estland är förföljd och hotad. Det är samma metodik som Ryssland använt på Krim och i östra Ukraina.

Det svenska politiska systemet måste omgående ta sig samman att snabbt upprusta landet. Carl B Hamiltons förslag är värt att ta på allvar så att inte budgettekniska skäl lägger hinder i vägen. Sverige måste omgående lämna perioden av ett ”enveckasförsvar” bakom sig och skaffa personal till alla krigsförband, förstärka luftvärnet bland annat med ett robotförsvar, höja förmågan i kustförsvaret med sjömålsrobotar, korvetter och ubåtar samt behålla de moderna Gripenplan som nu kommer att skrotas.

Svenska politiker måste vakna ur den försvarspolitiska och smått fredsromantiska törnrosasömn man befunnit sig i sedan 20 år tillbaka. Tidigare, när Sverige hade ett starkt försvar, användes 3-4 procent av BNP till försvaret. Nu är siffran nere i 1,1 procent. Upprustningen av vårt försvar är rimligtvis det minsta man kan begära av ett politiskt system som alltför länge negligerat allvarliga signaler från omvärlden om krigsrisken och därmed äventyrat landets säkerhet.

Det måste kosta på för ryssen att angripa Sverige och den föreslagna återupprustningen av försvaret är en avskräckningsåtgärd. Nu saknas helt och hållet avskräckningseffekten!

Peter Gerdman, Norrtälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel