Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dessa valfrågor är viktigast för lärarna

 
Val 2014
Visa alla artiklar

Politikerna pepprar förslag över skolan. Ändå saknar skolpersonal NT pratat med viktiga förslag som skulle förbättra tillvaron som lärare och rektor.

Åsikterna om hur skolan bäst ska utvecklas är många. Bara de senaste veckorna har regeringen och oppositionspartierna kommit med nya skolförslag. Nyligen presenterade båda sidor förslag om minskade klasser i lågstadiet. Strax efter meddelade regeringen att den vill utöka antalet platser på lärarutbildningen.

Skolan är sedan Pisa-rapporten, med sitt för Sverige nedslående resultat, rankad som den viktigaste valfrågan. Hur tas detta enorma fokus emot hos dem som arbetar i skolan? Svaret efter att ha pratat med skolpersonal på bland annat Grindskolan är tudelat.

På Grindskolan arbetar rektor Sara Edström samt Anette Walter, som undervisar i årskurs 1, och Anders Erlandsson, som undervisar i SO och idrott i årskurs 9.

– Det är intressant att debatten förs. Det är viktigt för vi pratar ju om våra elever som är framtiden. Det är viktigt att vi använder skattepengar på ett klokt sätt, säger Sara Edström.

De är överens om att det kan bli för mycket av det goda. De beskriver en viss oro kring att politikerna ska hitta på något nytt.

– Vi får inte tid att landa i en reform innan nästa sjösätts, säger Anette Walter som eftersöker lite mer lugn och ro för lärarna.

Hon menar att lärare har för lite tid att vara just lärare.

– Det finns inga genvägar till ökad måluppfyllelse. Det handlar om bra undervisning och bra pedagoger. Men vi gör andra saker som inte handlar om detta. Har vi ändå inte tid att förändra vårt sätt kommer inte resultatet.

Marita Sandin Larsson är rektor på den fristående skolan Freinetskolan Hugin i Norrtälje. Hon anser att många förslag som kommit från regeringen och utbildningsminister Jan Björklund är för generella.

– Det är lärarlyft och matematiklyft och karriärlärare. Alla skolor ska arbeta på samma sätt. Det skulle vara bättre om varje skola kunde få söka ur en pott för utveckling som passar på just deras skola, säger hon.

Det är ett resonemang som också förs av skolpersonalen på Grindskolan.

– Vi borde bli tillfrågade vad vi behöver. Det här förslaget om mindre klasser till exempel, vi skulle hellre arbeta med två lärare i varje klass, säger Anette Walter.

– Gärna mer pengar men låt oss bestämma vad vi ska göra, säger Sara Edström.

– Samtidigt är det en fördel att nu får alla en gemensam utbildning i generella utvecklingsormåden, tillägger hon.

Sara Edström och hennes lärarkollegor betonar också att det finns områden som politiker inte satsar på.

– Vi har eftersatta fastigheter som skulle behöva moderniseras. Det skulle behövas ett fastighetslyft.

Och så har vi den bland lärare stora frågan om lönen. Den frågan har inte lyfts inför valet.

– Lönen har inverkan. Vi måste upprätta läraren som yrkesman, säger Sara Edström.

– Vi står inför stora pensionsavgångar. Vilka ska bli nya lärare? Jag är jätteorolig för hur det ska bli, säger Anders Erlandsson.

Det finns också områden som är svårare för politiker att påverka. Som föräldrarnas och samhällets attityd till skola och kunskap.

– Jag tror att man måste ta ett större ansvar som förälder. Det vi säger vid köksbordet är avgörande. Som förälder måste man fråga sig vilka förväntningar man har till exempel på att barnen gör sina läxor, säger Anders Erlandsson.

Han och kollegorna tror att det skulle behövas ett bättre och annat samarbete mellan skolan och hemmet i den här frågan. Det är ett långsiktigt arbete. Klart är att lärarna lyser upp som allra mest när de pratar om att undervisa.

– Det är då man mår som allra bäst, säger Anders Erlandsson.

Skolpolitik

Bara i mars har Alliansen presenterat flera förslag om skolan.

20 mars: Fler karriärlärartjänster till skolor med stora behov.

13 mars: Lärarutbildningen ska utökas med 9 000 platser.

11 mars: Lågstadielyftet. Klasserna ska bli mindre.

7 mars: Regeringen vill utbilda 3 000 nya speciallärare. Alla som tar examen ska få 50 000 kronor.

Tidigare i år har regeringen föreslagit en utredning av grundskolan för att göra den tioårig. Där ingår också att införa sommarskola för elever som inte är behöriga till gymnasiet.

Socialdemokraterna har kommit med liknande förslag:

Varje klass ska minska med fem elever.

Sommarskola från årskurs 6 för obehöriga elever.

Tillsammans med Miljöpartiet vill S utbilda 1000 fler speciallärare och specialpedagoger.

OECD, som står bakom Pisa-rapporten, har låtit utbildningschefen Andreas Schleicher analysera den svenska skolan. Hans slutsats är att det är bättre att satsa på att höja lärarnas löner framför att minska klasstorleken. Sverige har redan i dag högre lärartäthet än i många andra OECD-länder, medan lärarlönerna generellt är sämre.

Schleicher pekar också ut att lärare måste få chansen att vidareutbilda sig och ha fler karriärmöjligheter.

(Fakta: Regeringen, Socialdemokraterna, DN, SR.)