Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skall svensk riksdag också bli polsk?

Annons

Man talar i politiska sammanhang om ”polsk riksdag”. Begreppet är hämtat från Polen och dess dåvarande riksdag kallad sejmen. Med ”det är som en polsk riksdag” menas i korthet att en vald politisk församling aldrig kan komma överens och det politiska arbetet upphör mer eller mindre.

Anmäl text- och faktafel

Det förtroende som väljarna gett de förtroendevalda missbrukas och det medför att det politiska reformarbetet upphör samtidigt som resurserna i parlamentet ägnas åt att ”bekämpa” varandra och parlamentet blir slutligen dysfunktionellt. Statsmakten och det politiska systemet eroderar från toppen och neråt i samhällsstrukturen. Det är inledningen till statens och landets sönderfall.

Med ”det är som en polsk riksdag” menas i korthet att en vald politisk församling aldrig kan komma överens och det politiska arbetet upphör mer eller mindre. I Sverige är vi inte där ännu men sönderfallet har inletts och väljarna förlorar sakta förtroendet för det politiska systemet, skriver Peter Gerdman. Foto: Pontus Lundahl, TT.

I Sverige är vi inte där ännu men sönderfallet har inletts och väljarna förlorar sakta förtroendet för det politiska systemet. Det demokratiska systemet tappar på längre sikt sin legitimitet. Väljarna i Sverige har i valet den 9 september valt sina företrädare, men det förtroendet missbrukar nu våra valda 349 företrädare genom att inte komma överens om hur man skall styra landet.

Förutom riksdags- och tjänstemän i riksdagen har regeringskansliet med cirka 5000 departementstjänstemän och hela kommittéväsendet ”gått i stå” i ett slags vänteläge. Enorma ekonomiska resurser som kanske motsvarar miljarder kronor används inte på ett effektivt sätt.

Samtidigt är reformbehovet i Sverige enormt. Bostadspolitiken är ett sådant område. Bara i Stockholm står över 600 000 i bostadskön. Andra områden där reformbehoven är stora är skolan, rättsväsendet med polisen, järnvägen, pensionssystemet, posten, integrationspolitiken, arbetsmarknadspolitiken, skattesystemet, försvaret, landsbygdspolitiken, miljöpolitiken och så vidare.

Medan spelet i riksdagen under ledning av riksdagens talman fortsätter och i vissa skeden har liknelser med ”politisk terapi” minskar förtroendet för våra förtroendevalda. Jag menar att våra politiker ”leker med elden” när det gäller vår demokrati, som trots allt inte är äldre än cirka 100 år. Begreppet ”polsk riksdag” håller på att få en svensk motsvarighet.

Det har nu gått snart tre månader sedan valet. Den aktuella politiska situationen med partiernas inbördes nuvarande styrkeförhållanden har ju genom opinionsundersökningar varit känt sedan länge. Mot den bakgrunden kan vi väljare rimligen ha rätt att kräva att politikerna var väl förberedda på det valresultat som blev fallet.

Men så var det inte. Och det är allvarligt.

Den ”nödutgång” som finns och som i författningen kallas extraval är ett rejält nederlag för demokratin. Väljarna har ju sagt sitt i valet. Och valdeltagandet var med internationella mått mycket högt, nämligen cirka 87 procent och utgör därmed en relevant grund för politikerna att bilda regering. Att i vår komma och be väljarna avge sin åsikt ytterligare en gång kommer enligt min mening att försvaga demokratin ytterligare.

I vårt broderland Norge finns ingen sån ”nödutgång” i författningen. Landets grundlagsfäder har insett att sådana val just försvagar demokratin och stängt den dörren.

Peter Gerdman, Norrtälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons