Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny kärnkraft nödvändig för att rädda klimatet

Annons

Reidar Carlsson argumenterar i en ledare mot den internationellt nu allt starkare övertygelsen att kärnkraften kommer att vara ett nödvändigt inslag i vår framtida energiförsörjning.

Anmäl text- och faktafel

Visst stämmer det att vind- och solkraft redan i dag är billigare än kärnkraft, och – åtminstone vad gäller solenergin – sannolikt också kommer att bli ännu billigare framöver. Men tyvärr så finns det flera svårlösta problem med både vind och sol, där inte minst Reidar Carlssons eget ”småskaliga” är ett. Till exempel säger forskaren Staffan Qvist och hans kollegor, i en artikel i tidskriften ”Energy Policy”, att det i ett system där man försöker ersätta kärnkraften utan att tillåta ny gaskraft, kommer att krävas 154 GW installerad vindkraft. Det motsvarar drygt 50 000 turbiner - och mer än fem gånger toppförbrukningen en kall vintermorgon.

Sistnämnda ”fem gånger” beror på vindkraftens nyckfullhet, som ju kräver stora effekter av snabbt reglerbar energi som reserv. Bara vinden minskar lite, så måste andra energislag mer eller mindre momentant gå in och kompensera för detta.

Andra uppenbara nackdelar med vindkraften är att ”snurrorna” totalt förändrar landskapet; när man kör motorvägen längs Vättern ser man bara bergen och den överväldigande vattenspegeln. Kör man istället på sjöns västra sida så domineras samma landskap av vindkraftverken – och hela känslan av vild natur krossas fullständigt. Eller när man har vandrat tio kilometer genom skog och över myrar fram till ett naturreservat – och vid horisonten ser tio vindkraftverk. Detta är storskalig miljöförstöring som få talar om.

Vindkraftverk bullrar dessutom på ett sätt som kan bli outhärdligt för dem som bor i närheten, och de slår på vissa håll ihjäl oroande antal av bland annat våra stora rovfåglar.

Solen då? I Sverige fungerar det med småskaliga anläggningar – men för byggen som skulle kunna ersätta kärnkraften krävs både starkare sol, jämnare solinstrålning över året och bättre väder än hos oss – varför sådana anläggningar byggs i ensliga ökenområden, mycket långt från våra kärnkraftverk.

Reidar Carlsson låtsas inte heller om de senaste 5-6 årens mediebevakning av ”4:e generationens kärnkraft”, som siktar in sig på passivt metallkylda anläggningar – som vid allvarliga fel automatiskt stänger ner sig själva. De kommer också kunna byggas i mindre skala, för till exempel geografiskt isolerade arktiska samhällen. KTH-professorn Janne Wallenius utvecklar så små helkapslade kärnkraftverk att de ska kunna transporteras på det allmänna vägnätet, grävas ner – för att bland annat förhindra åtkomst för terrorattentat – och efter 25 år återtas av tillverkaren.

Och bäst av allt: ”4:e generationen” kan drivas på dagens svårhanterade kärnavfall, ge 100-300 gånger större energiutbyte OCH lämna efter sig avfall som är bara en bråkdel så farligt.

Med Generation IV-reaktorer skulle man därför aldrig mer behöva bryta uran – bränslet finns redan i mängder som skulle räcka för överskådlig tid. Och samtidigt minskar man behovet av slutförvaring för högriskavfall.

Erica Ängfors, Norrtälje

NT kommenterar:

Jag ställer mig tveksam till om fjärde generationens kärnkraft verkligen kommer att ha alla de goda egenskaper som Erica Ängfors hävdar. Det är inte första gången i kärnkraftens historia som ny reaktorteknik utmålas som lösningen till alla problem. Ett typiskt exempel är fusionskraften. För 50 år sedan trodde man att det skulle dröja i 30 år innan en fusionsreaktor skulle vara i drift och leverera el. Det tror man fortfarande.

Reidar Carlsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons