Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vi skogsägare måste våga spara gammal skog

Skogarna är avgörande för att lösa klimatfrågan. Vi hoppas att 2021 blir året då Sveriges politiker går från utredningar till beslut som visar förtroende för skogsbrukets förmåga att både öka produktionen och främja biologisk mångfald. Stark äganderätt och långsiktiga beslut behövs i ett skogsland där 60 procent av virkesvolymen levereras av Sveriges skogsägande familjer, sammantaget 320 000 personer.

FNs klimatpanel IPCC konstaterar att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är förfärande hög. Höljet kring Jorden förlorar därmed sin förmåga att släppa ut planetens värme i rymden. Temperaturen stiger, isarna smälter, naturen förändras och på sikt hotas själva livet.

I dagarna är det två år sedan fyra riksdagspartier i bred politisk överenskommelse skapade nuvarande regeringsunderlag. Januariavtalet formulerar en politik för miljö, klimat och stärkt utveckling av landsbygd och bioekonomi. 2020 blev utredningarnas år. Skogsutredningen lämnade sitt betänkande. Utredningen om artskyddsförordningen startade. Inom myndigheter pågick översyn av regler och råd.

Under 2021 är det dags att leverera. Partierna bakom Januariavtalet tycks inse sambanden mellan trygg privat äganderätt och drivkraft för hållbart skogsbruk som klarar både ökad virkesproduktion och ansvar för biologisk mångfald. Stora bidrag till Sveriges klimatarbete kommer från skogarna: Råvaror som kan ersätta fossila material i byggande, bränslen, textilier och det som idag är plast. Växande friska träd som under cirka hundra år tar upp koldioxid, lagrar kol och frigör syre till atmosfären. Klart och tydligt konstaterar forskningsinstitutet Skogforsk att skogssektorn är det ojämförligt bästa redskapet för att minska koldioxidutsläppen i Sverige.

Rådande svenska skogspolitik, som brukar sammanfattas i frihet under ansvar, har de senaste åren undergrävts av tillkommande EU-direktiv och myndighetsinitiativ. Skogsägare som varsamt har utvecklat höga naturvärden, har berövats möjligheterna att bruka sin skog, många gånger utan ersättning. Så kan det inte få fortsätta.

Naturvård är en investering och en del av skogsföretagandet. Avsättningar där mark inte brukas för virkesproduktion måste vara frivilliga – annars ska staten betala, genom ekonomisk ersättning eller annan mark. Myndigheters olika tolkningar – och onödigt tillspetsad debatt – skapar i dag en oro som är kontraproduktiv. Det finns skogsägare som inte vågar främja artrikedom eller spara gammal skog, inför risken att förlora sin skog.

Det är dags för svenska politiker att orka se helheten och hitta tillbaka till en skogspolitik som främjar både miljö och produktion. När klimatfrågan ställs på sin spets, är det nödvändigt att begripa att också produktionen drivs av miljöansvar. När skogarna ska öka både virkesleveranser och artrikedom, måste vi skogsägare veta vilka spelreglerna är och att de står sig.

Innerligt önskar vi att 2021 kommer med god hälsa och sund skogspolitik. Att 2021 är Friluftslivets år passar som hand i handsken. Vi skogsägare välkomnar alla ut i skogarna, för att uppleva skönheten och se naturens rika möjligheter.

Lena Svenonius, skogsägare i Norrtälje, Mellanskog Norra Stockholm

Göte Österman, skogsägare i Norrtälje, Mellanskog Norra Stockholm

Karin Perers, Mellanskogs ordförande

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel