Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Storsatsning i Norrtälje stad – och resten av kommunen?

Tre glada kommunalråd framträder i Norrtelje Tidning 23 februari, väldigt nöjda med att processen kring den största skolan kommunen låtit bygga kommer att ge plats åt 600-750 elever i centralt läge för pendlande elever från hela kommunen.

Bygger gör ett externt fastighetsbolag till en kostnad man som förtroendevald helst vill slippa tänka på. Det räcker med att veta att Norrtälje är tionde värsta kommun i landet när det gäller hyreskostnadernas andel (21,2 procent) av skolpengen. Utan kontroll över byggnadskostnaderna för den nya skolan (något kommunen hade senast i Rimbo när man projekterade och byggde i egen regi) blir den kommande hyran ett dråpslag för snitthyreskostnaden för alla skolor inklusive egenregins gamla, ofta eftersatta lokaler. Sorry alla elever och föräldrar i Länna, Hallsta, Rimbo och Älmsta, och i bygdeskolorna. Roslagens oberoende parti strävar hellre för att utveckla alla skolor i kommunen, inte avveckla.

”Vi vill att fler barnfamiljer ska flytta till kommunen och en skola som IES med höga resultat kan tillföra något till skolutbudet här idag”, säger Bino Drummond.

Ja, betygen är högre för elever i IES (Internationella engelska skolan) visar SCB:s statistik. Statistiken visar även att elever på IES och Kunskapsskolan - två stora skolkoncerner ägda av riskkapitalister - har störst andel glädjebetyg i landet. Skälet till det tar vi upp i en kommande debattartikel, där vi ska syna sanning och myter om IES.

En skola med cirka 700 elever drar in skolpeng i storleksordningen 80 miljoner kronor per år. Med ägarens (riskkapitalisten Jan Hummel som företräder Peutinger, ett internationellt konsortium) målsättning om 11,5 procents årlig vinst, betyder det att ungefär nio miljoner kronor av Norrtälje kommuns skatteintäkter riskerar att hamna utomlands istället för att komma kommunens företag till nytta.

Hur blir det då med undervisningens kvalitet? I genomsnitt cirka 40 procent av IES lärare saknar formell lärarutbildning, övriga 60 procent består till stor del av unga, ofta nyexaminerade lärare.

Det svaret gav IES utbildningsansvarige till lärarfacket Lärarnas Riksförbund, som räknat ut att IES lärare var 2 600 kronor billigare i lön varje månad jämfört med kommunalt avlönade lärare. Av de 40 procent oexaminerade lärarna består en inte obetydlig del av unga, engelsktalande studenter från länder som England, Kanada och Australien. Dessa tjänar 6 000 kronor mindre per månad än kommunalt avlönade lärare. Är dessa de ”kvalitetslärare” i IES som sätter för höga betyg?

De 80 procent av grundskoleeleverna som finns kvar i kommunens egenregi, och som inte får plats på IES, får hålla tillgodo med den kvalitet som den politiska majoritetens ambition sträcker sig till. Skolinspektionen skriver i sin stora systemgranskning av grundskolan i Norrtälje hösten 2019, att likvärdigheten mellan kommunens skolor är låg ”både vad avser lärarresurser och läromedel”. Majoritetens svar på hur man ska öka likvärdigheten mellan skolorna framöver kan alltså bli helt kontraproduktiv, det vill säga den kommer att minska i stället för att öka. Som politiker i barn- och skolnämnden tar man sig för pannan.

Bäva månde Freinetskolan och Montessoriskolorna, skolor som har ambitioner att erbjuda alternativ pedagogik med kvalitet, mångfald och en skolstorlek som ger sina elever trygghet och uppmärksamhet i ett överblickbart format.

Vi behöver våra skolpengar till att utveckla skolan stabilt framåt, gärna med mångfald i skolvärlden, men det ska inte gå att lättvindigt sko sig på kommunens välvilja.

Johan Österberg (ROOP), ledamot i barn- och skolnämnden

Robert Johansson (ROOP), ersättare i barn- och skolnämnden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel