Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skolan ska ge både kunskap och social kompetens

Staffan Tjörnhammar (M) skriver i en debattartikel i Norrtelje Tidning att han tycker att skoldebatten är "ganska enfaldig" och "att man slänger sig med känsloladdade ord och uppvisar ett ganska stort ointresse för en seriös debatt". Det vill han råda bot på.

Enfalden och den oseriösa debatten står "vänstern" för, menar han. Om man nu varken uppfattar sig som vänster eller höger (på tal om enfaldiga ord) kan man ändå förundras över hur Staffan Tjörnhammar, som moderat kommunalråd, själv ser på skolan. Man hajar till när han skriver att den politiska vänstern är ute efter "att fostra goda socialistiska medborgare snarare än att förmedla kunskap"

Ja, ni läste rätt. Menar han verkligen att utbildningsminister Anna Ekström (S) vill att lärarna ska göra barnen till socialister? Eller blandar han ihop begreppet socialist (som politisk beteckning) med ordet social (förmågan att intressera sig för andra och integrera sig själv i samhället)?

Läroplanen vilar på två tydliga pelare. Skolan ska å ena sidan förmedla "kunskaper och värden", å andra sidan "främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse." Alltså ska skolan både förmedla kunskaper och social förmåga. Att endast betona den ena uppgiften är att göra barnen till "halva" människor.

Staffan Tjörnhammar tycker också illa om begreppen marknadsskola, vinster i välfärden och riskkapitalister. Ja, om de bara är svepande slagord blir förstås debatten lidande. Men varför inte bli vassare och istället definiera vad som menas – eller hitta bättre begrepp. Att förbjuda orden gynnar väl inte sakfrågan? Tro inte att den breda opinionen mot "marknadsskolor" tystnar bara för att vi skambelägger själva begreppet.

När Staffan Tjörnhammar skriver om barnet och "det oskrivna bladet" blir han flummig. Talar han kanske om arvets kontra miljöns betydelse? Vill han betona arvets betydelse, att vi föds begåvade eller obegåvade? Och att miljöns betydelse för kunskapsutvecklingen är underordnad?

Det är svårt att veta vad han är ute efter. Men läroplanen är tydlig om miljöns betydelse. Och för det barn som inte har en studiemotiverad hemmiljö har skolan ett viktigt "kompensatoriskt uppdrag".

Staffan Tjörnhammar betecknar sig själv som "vetenskapsman" och påstår att "vetenskapen för länge sedan avfärdat det (uppfattningen om det oskrivna bladet) som fantasier". Slutsatsen, att "vänstern" inte ser att barn "kan vara ganska olika från första dagen", är häpnadsväckande. Här finns mycket för Staffan Tjörnhammar att förklara, inte minst vilka vetenskapliga studier han stödjer sig på.

Det är viktigt att politiska uppfattningar bryts mot varandra. Men politik är ingen absolut vetenskap, utan bygger på mänskliga värderingar och ideal som vi känner oss besläktade med. Därför är den som har en akademisk examen inte en självklar pedagogisk auktoritet. Och lärarna – som är skolans viktigaste resurs – de klarar sig nog bra utan ansvariga politikers personliga funderingar.

Mats Wilzén (MP), lärare

Mats Wedberg (MP), arkitekt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel