Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ska riskkapitalister ha rätt att tjäna pengar på svensk skola?

Det var en gång ett totalitärt land som redan på 1970-talet testade ekonomen Milton Friedmans idéer om skolan som en fri marknad med vinstintressen. Hur det gick får ni svar på längre ner.

Men vad har det med Sverige och Norrtälje att göra? Tjäna pengar på skolan?

Friskolereformen som genomfördes i Sverige 1992 av regeringen Bildt innebar bland annat att vinstdrivande skolor skulle kunna få skolpeng från staten för varje elev och att Lex Pysslingen – en svensk lag som förbjöd statsbidrag till förskolor som drevs i aktiebolagsform med vinstsyfte – avskaffades.

Skolpengen till friskolor var 85 procent av skolpengen till kommunala skolor. Senare höjt till 100 procent.

Jag var själv positiv till idén om en bättre skola genom att lärare, föräldrar, ideella organisationer eller enstaka skolentreprenörer skulle starta skolor med nya pedagogiska modeller eller för att få friare tyglar i sitt arbete. Inte tänkte jag mig en skolmarknad, där koncernbildningar och riskkapitalister skulle tjäna pengar på skolan.

Eftersom jag var kassör under 1990-talet i en föräldrakooperativ förskola i Norrtälje vet jag att det inte fanns något överflöd av pengar och att det skulle kunna bli vinster att dela ut var fullständigt otänkbart. När jag nu ser att Academedia, som i dag bland annat driver nära 300 förskolor år 2019, gjorde en vinst på 431 miljoner häpnar jag. Varifrån kommer dessa pengar?

För Norrtälje aktualiseras frågan av att Internationella Engelska skolan (IES) ska etablera en grundskola i Norrtälje 2023 med plats för 600 elever.

Det finns mycket att diskutera om lärartäthet, urval av elever, glädjebetyg, tidig undervisning i engelska, ansvar vid nedläggning med mera men det överlåter jag åt andra. Jag följer pengarna!

IES startade direkt efter friskolereformen 1993 av Barbara Bergström. 2012 köpte riskkapitalbolaget TA Associates 75 procent av skolkoncernen från grundaren för cirka 500 miljoner. 2016 satte TA bolaget på börsen. I december 2020 köpte den Luxemburgregistrerade fonden Paradigm Capital ut IES från börsen till ett värde av över tre miljarder kronor.

Enligt årsredovisningen har intäkterna per elev ökat och senaste året genererade varje elev 10 000 kronor i vinst – varje klass ger 300 000 kronor!

Jag är medveten om att rektorer och lärare inom IES är nöjda med sin skola (uttryckt i olika sociala media). Men skulle de inte vara ännu nöjdare om de årligen hade tillgång till ytterligare 300 000 kronor per år i varje klass?

Min erfarenhet av riskkapitalister är att de köper företag, säljer ut icke lönsamma delar, slår ihop bolag för att så småningom (efter 5-7 år) börsintroducera det nya bolaget eller sälja det till en annan riskkapitalist som fortsätter på samma sätt. Kanske effektivt i producerande bolag, men i skolan? Vad säljer man? Krävande elever, högavlönade lärare (om de finns). För mig verkar det som ett pyramidspel med våra skattepengar!

Vilket var då landet som redan på 1970-talet införde vinster i skolan? Det var Chile under general Pinochets styre. Efter att konsekvenserna för landets ungdomar blivit tydliga både genom forskning och en folklig opinion med två stora vågor av studentprotester 2006 och 2011 infördes en lag som mycket förenklat innebar:

· Förbud mot uttag av vinster i skolsystemet.

· Central antagning där alla hade samma rätt och tillgång till alla skolor. Platser fördelades sedan med olika förtursregler för till exempelvis syskon.

· Bättre villkor för lärare på de offentliga skolorna.

Kanske något att lära för Sverige? Ska riskkapitalister verkligen ha ”rättighet” att tjäna pengar på den svenska skolan?

Lennart Lindström, Norrtälje, före detta universitetslärare och IT-entreprenör

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel