Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ökad studiero i klassrummen – men mer behöver göras

Trygghet och studiero är en förutsättning för att kunskapsresultaten i skolan ska fortsätta uppåt. Därför är det viktigt med trygghet och studiero i våra klassrum. Därför är det också glädjande att allt fler elever upplever att de har studiero på lektionerna.

I den undersökning som Skolinspektionen regelbundet genomför i årskurs 5 och 9 syns det tydligt att studieron har ökat på lektionerna. Det gäller särskilt årskurs 5 där andelen elever som tycker att de har studiero på lektionerna har ökat från 56 procent till 65 procent.

Framförallt är det andelen som instämmer helt och hållet om att det råder studiero på lektionerna som har ökat. I linje med detta har också andelen som tycker att andra elever stör på lektionerna minskat (från 86 procent till 71 procent), liksom andelen har ökat som tycker att skolans ordningsregler följs.

Det är mycket glädjande att utvecklingen går åt rätt håll och att våra beslut om mobilfria klassrum och nya ordnings- och trivselregler har effekt. Samtidigt är det naturligtvis nedslående att resultaten inte är ännu bättre. Det är en klen tröst att läget i riket som helhet inte är mycket bättre.

Det är fortfarande bara knappt hälften av eleverna i årskurs 5 som tycker att ordnings- och trivselreglerna följs, och i årskurs 9 tycker bara var tredje elev att ordnings- och trivselreglerna följs. Likaså verkar kunskapen om att det ens finns ordnings- och trivselregler och vad dessa innebär vara låg. Då spelar det ingen roll hur bra ordning- och trivselregler som vi har.

Ett sätt att motverka detta är att låta föräldrar och elever skriva under ett förväntansdokument, i vilket det framgår vilka regler som gäller och vad konsekvenserna är för regelövertramp. Därför har barn- och utbildningskontoret fått i uppdrag att ta fram ett förslag på hur ett sådant förväntansdokument skulle kunna se ut.

Vidare måste de elever som förstör skolans egendom ersätta skadorna. Om en elev orsakar skada på skolans egendom genom vårdslöshet eller genom avsiktlig skadegörelse kan skolan begära ersättning av eleven eller elevens vårdnadshavare.

Ändå sker det alltför sällan. Barn- och utbildningskontoret har därför fått i uppdrag att upprätta rutiner för hantering av ersättningskrav. Vi föreslår även att en elev ska få möjlighet att genom arbete ersätta skadan för att undgå krav på ekonomisk ersättning. Det kan exempelvis innebära att en rektor kan sluta en överenskommelse med en elev och elevens vårdnadshavare om att eleven i fråga själv ska städa bort klotter.

Till sist måste det vara enkelt att ingripa mot stök och otrygghet. Därför vill vi slopa kravet på skriftlig dokumentation vid disciplinära åtgärder. Överlag är både lärare och rektorers administrativa börda i form av krav på dokumentation alltför omfattande. Dessutom tenderar krav på dokumentation leda till alltför omfattande dokumentationer, då lärare och rektorer vill hålla ”ryggen fri”. Därför föreslår vi att enklare åtgärder, som exempelvis när en lärare tillfälligt skickar ut en elev som stör, inte ska omfattas av lagkrav på dokumentation.

Mer behöver göras för att alla elever ska vara trygga i skolan och lära sig mer. Alla elever har rätt till studiero så att de kan lära sig så mycket som möjligt.

Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel