Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Leder fler vargar till flera grisar eller tvärtom?

Cristin Knudsen frågar sig i en debattartikel i Norrtelje Tidning hur det ska bli när varg och vildsvin breder ut sig i varandras områden. Hon bedömer att förekomsten av varg kommer att leda till en ökande vildsvinspopulation och att detta ”är ett allvarligt argument mot att vi ska ha fritt levande vargar som inte har fått ett sunt beteende med att fly undan människan och våra husdjur”. Hon frågar sig ”hur det blir att ha relativt orädda, fritt levande vargar i våra skogar, marker och samhällen”.

Vargfrågan har ju diskuterats under lång lång tid och ofta då rubricerats som en gränslinje mellan stads- och landsbygdsboende. Jag bor själv ensligt på landet i Riala socken. Jag är inte stadsbo men inte heller jägare eller tamdjursägare (med undantag för en älskad katt). Jag är varken ”fanatisk varghatare” eller ”blåögd naturromantiker”.

Jag förmodar att jag definitionsmässigt befinner mig någonstans mitt emellan ytterkanterna i den pågående diskussionen om varg. Jag kan således ha förståelse både för dem som är oroliga för sina husdjur och de som tycker att vi bör kunna ha en fritt levande vargstam i vår natur.

Jag tänker dock inte här argumentera vare sig för eller mot förekomsten av varg i våra skogar. Jag vill bara nämna en (i mitt tycke) i sammanhanget intressant observation i frågan huruvida en ökad förekomst av varg kommer att leda till en ökande vildsvinsstam.

Vi flyttade till Riala 2008 och såg under de inledande åren grisar vid återkommande tillfällen, Ibland några enstaka, ibland i stora flockar om 20 - 30 djur. Vi rörde oss då och rör oss fortfarande ofta i skog och natur och spåren efter grisarna var både många och omfattande.

Efter några få år dök det upp ett vargpar som blev upptakten till det så kallade Riala-revirets existens under några år. Vi såg själva varg vid flera tillfällen.

Det vi noterade och pratade om var emellertid att grisarna plötsligt tycktes vara puts väck. Vi såg inte längre till några grisar och inte heller några färska spår i naturen. Om de var uppätna, bortjagade från området eller bara ”låg extremt lågt” har jag ingen aning om.

Efter några år var dock den sista vargen borta från Riala-reviret. Det vi då noterade var att grisarna strax tycktes vara tillbaka. I dag är det såvitt vi kan bedöma mycket gott om grisar i Riala socken. Spåren i skogen och ute på de öppna fälten talar sitt tydliga språk. Det ser ut som om det pågått och kontinuerligt pågår en plöjningstävling i skogarna och på fälten.

För mig – som inte är jägare och definitivt inte någon varg- eller vildsvinsexpert – uppkommer frågan: Finns det ett konstaterat samband mellan förekomsten av varg respektive grisar? Innebär det i så fall att ett ökande antal vargar leder till en ökande vildsvinsstam, eller innebär det istället att förekomsten av varg leder till ett minskande antal grisar?

Cristina Knudsen tycker att bland annat detta ”måste belysas i ett större sammanhang, inte minst när brottsbekämpande myndigheter alltmer agerar mot jägare”. Jag instämmer i och för sig men saknar fakta i vad mån myndigheterna verkligen ”alltmer agerar mot jägare”?

Jag förmodar att det i så fall föreligger misstanke om någon form av jaktbrott. Har man som jägare rent krut i krutpåsen så har man väl inget att frukta. Om inte så får man dock, liksom alla andra samhällsmedborgare, stå för sitt handlande.

Den egentliga sakfrågan om orsak och verkan vad avser sambandet mellan varg och gris är ju en helt annan! Finns det möjligen någon tydlig vetenskaplig studie som klarlägger detta?

Jan Hagman, Riala

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel