Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Behöver Norrtälje en engelskspråkig skola?

Jag har med viss förvåning noterat att den debattartikel jag skrev i Norrtelje Tidning om riskkapitalisternas inträde i Norrtäljes skolvärld inte bemötts av någon av Norrtäljes styrande politiker. Detta genom en eventuell etablering av Internationella Engelska Skolan (IES), ägd av den Luxemburgregistrerade fonden Paradigm Capital. I artikeln konstaterades bland annat att varje klass inom IES genererade en vinst på cirka 300 000 kronor per år.

Dock publicerade Norrtelje Tidning den 4 februari en insändare av Robert Beronius, ordförande i barn- och skolnämnden. Han skriver där: ”Diskussionen om IES vinstuttag är en helt annan diskussion men för mig är det allra viktigaste att eleverna får en likvärdig och bra utbildning oavsett om de går på en kommunal eller fristående skola”.

Det må vara sant men är lärare och rektorer inom den kommunala skolan så mycket sämre att de inte kan ge en likvärdig och bra utbildning trots att IES skickar 300 000 kronor årligen per klass till Luxemburg? Svårt att tro! För eleverna skiljer sig väl inte, eller?

Friskolor har dessutom sex procent högre skolpeng. För kommunala utförare i Norrtälje är beloppet för årskurs 7-9 93 960 kronor och för enskilda utförare 99 600 kronor. Skillnaden består av en schablonmoms men det blir i regel förlust för Norrtälje. Moms tillfaller ju staten och inte kommunen. Hur detta hanteras kan inte ens tillfrågade momsexperter svara på. För 2020 visar dock i stort sett alla kommuner vinst på grund av ytterst generösa bidrag från staten oberoende av antalet privata alternativ.

Ytterligare frågetecken om IES etablering.

1. Undervisning på engelska.

Enligt IES hemsida sker omkring hälften av undervisningen på IES på det engelska språket, av behöriga lärare från engelsktalande länder som Kanada, USA och Storbritannien.

Jag läser i Dagens Nyheter den 9 februari att det finns 3 129 behöriga svenska lärare som är öppet arbetslösa. Behövs kompetensinvandring av lärare?

Finns överhuvudtaget ett behov av en engelskspråkig skola i en småstad som Norrtälje med högst andel av personer över 55 år i Stockholms län? Jag kan möjligtvis förstå IES etablering i till exempel Skellefteå som kommer att ha en stor mängd engelsktalande personer vid etablerandet av Northvolt batterifabrik. Men mig veterligt finns inga planer på någon stor internationell arbetsplats i Norrtälje.

Och min erfarenhet som deltidslärare på KTH att det inte är kunskaper i det engelska språket som saknas utan snarare kunskap i svenska språket och matematik.

2. Behov av nya skolor i Norrtälje.

Antalet grundskoleelever i hela Norrtälje kommun ska enligt kommunens prognos öka från 6 649 år 2021 till 6 778 år 2022. Samtidigt planeras för cirka 1 000 nya platser enbart i Norrtälje stad. ( IES 600, Montessori 360 och Freinetskolan 50 nya platser)

Ska fler landsbygdsskolor läggas ner och elever bussas till centrum?

2. Finns en plan B?

Det finns i dag en livlig diskussion om skolpengen och kraven på vinstbegränsning i skolor växer. Om det sker en reducering av skolpengen med så litet som tio procent blir vinsten för Paradigm Capital minimal och etableringen hotas. Vad kommer då att ske med den nybyggda skola som ska byggas för IES räkning och vem tar hand om alla elever?

Lennart Lindström, Norrtälje, före detta universitetslärare och IT-entreprenör

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel