Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dana Pourkomeylian: Sverige behöver fler poliser – inte skjutglada ordningsvakter

Sedan 2015 har antalet poliser i Sverige generellt ökat, medan antalet poliser i yttre tjänst har minskat. Polisförbundets ordförande Lena Nitz menar att förklaringen ligger i att poliser i yttre tjänst har låga löner, liten möjlighet till löneutveckling men också att arbetsmiljön blivit mer pressad.

Det skapar en ond spiral. Ju färre poliser som arbetar i yttre tjänst, desto svårare blir arbetet för de som stannar kvar. I och med det allt mer brutala våldet samt framväxten och etableringen av kriminella gäng har arbetet också blivit farligare. I Södra Lappland, en yta nästan lika stor som Danmark, patrullerar stundtals endast en polisbil.

Att Sverige behöver fler poliser, särskilt i glesbygd och i områden utsatta för de kriminella gängens närvaro, är en åsikt som de allra flesta kan skriva under på.

Under det senaste året i allmänhet och de senaste månaderna i synnerhet har debatten om kriminaliteten näst intill blivit en egen politisk gren, där partierna mäter sin handlingskraft och regeringsduglighet i antalet förslag som kan läggas fram på kortast tid – många av dem illa beredda.

Förstapriset för hittills mest ogenomtänkta förslag tog Sverigedemokraterna i onsdags. Partiet vill införa vad de kallar ett ”snabbspår” för polisen, med andra ord en ny sorts polis med kortare utbildning. Denna nya polis ska enligt SD:s gruppledare i riksdagen Henrik Vinge ”främst arbeta med ingripande- och ordningsinsatser”. SD vill dessutom utrusta dem med skjutvapen. ”Sverige håller på att bli ett av Europas farligaste länder”, försvarar Vinge förslaget med.

Logiken går inte ihop. För att göra Sverige mindre farligt vill SD lägga skjutvapen i handen på lågt utbildade personer och skicka in dem för att göra ”ingripande- och ordningsinsatser”. Alltså in i det som är polisens mest skarpa, och potentiellt farliga, lägen.

I skarpt läge kan ett snedsteg innebära att en annan polis får sätta livet till.

Det innebär inte bara en risk för att personen i fråga kan ta till övervåld och utgöra fara för allmänheten utan också för dennes kollegor, som Polisförbundets ordförande Lena Nitz påpekade i Sveriges radio. I skarpt läge kan ett snedsteg innebära att en annan polis får sätta livet till.

Förslaget hade kunnat ha någon typ av bäring om det exempelvis hade kvalificerat personen till enklare uppgifter som i dag tynger poliskåren. Djur, pass, hittegods och handräckningstransporter skulle kunna skötas av annan personal och ge poliser mer tid och energi till brottsbekämpningen. Men det är alltså inte syftet.

Förslaget om ett snabbspår för poliser visar hur lite förståelse SD har för polisens arbete

Jimmie Åkesson (SD) berättade nyligen i en intervju med Dagens Nyheter att han vill bli justitieminister. ”Partiet är redo”, menade han. Men förslaget om ett snabbspår för poliser visar hur lite förståelse SD har för polisens arbete, vilket är en viktig del i en justitieministers ämbete. Menar SD även att eftersom vårdköerna är långa ska man ge läkarstudenter en skalpell i handen och skicka in dem i operationssalen?

Polisen står längst fram i kampen mot kriminaliteten och förtjänar mer utbildning, högre lön, bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Då kommer fler att söka sig till polisyrket. Det sker inte genom att sätta vapen i handen på skjutglada ordningsvakter och dra ner verksamhetens anseende.

Dana Pourkomeylian