Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dags att ta psykisk ohälsa på allvar

Stress. Prestationsångest. Svikande självkänsla. Sociala medier som visar en perfekt bild av alla andras liv medan man själv känner sig ensam och misslyckad. Arv.

Det finns många anledningar till att människor i hög utsträckning mår psykiskt dåligt. Alltför ofta möter jag vänner eller bekanta som inte mår bra.

Men i stället för att få behandling och bli frisk från psykiska besvär är det vanligt att man håller känslorna för sig själv.

Det är dags att vi från politiskt håll tar psykisk ohälsa på allvar på riktigt.

Vi måste satsa de resurser som krävs för att bryta den trend av minskat välmående på grund av psykiska besvär vi nu upplever.

Varje år dör fem gånger fler människor av självmord än i trafiken. Bland män upp till 44 år är det till och med den vanligaste dödsorsaken. Nära hälften av alla sjukskrivna är det på grund av psykiska hälsoproblem.

I skolan märks problemen tydligt. Svenska tonåringar ligger enbart på plats 27 av de 34 OECD-länderna när världshälsoorganisationen WHO jämför skolelevers psykiska välbefinnande. Det är i nivå med länder som Ungern och Ukraina.

Någonting är allvarligt fel när så många mår dåligt i ett land med sådana möjligheter som Sverige erbjuder.

Sjunkande resultat i skolan är en av de hetaste valfrågorna inför hösten. Men det är svårt att prestera när man inte mår bra.

För att komma tillrätta med problemen måste insatser sättas in i tid. I skolan har lärare och skolpersonal chansen att upptäcka tendenserna. Därför måste de ha resurser och kunskap att kunna agera, men det räcker inte.

Alla elever borde ha rätt att träffa en skolläkare som genom hälsokontroller kan upptäcka fysiska tecken på stress, oro eller psykisk ohälsa.

Ofta tar sig psykiska besvär fysiska uttryck men dessa tecken misstolkas lätt av omgivningen. Genom läkarkontakt kan signalerna relateras till psykisk ohälsa och eleverna kan därefter hänvisas till kurator eller psykolog innan problemen gått för långt.

Sedan omorganisationen av skolan har rektorerna möjlighet att kraftigt dra ner på tiden läkarna deltar i skolhälsovården. Tyvärr glöms många unga därmed bort.

När en person har ont i axeln eller har stukat foten är det naturligt att uppsöka en vårdcentral. Ingen tycker att det är märkligt och ingen ifrågasätter. När en person i stället har ont i själen är det inte alls lika självklart att söka hjälp.

Personer i omgivningen har svårare att förstå den psykiska smärtan och svårare att veta hur de ska hantera situationen. Skolan har ett ansvar att prata om psykiska besvär på ett sätt som bryter stigmatiseringen.

Mellan hälsokontrollerna hos skolläkare bör kontakt med kurator vara lika självklar och tillgänglig som kontakt med skolsyster.

Jag vill kämpa för att varenda unge ska må bra.

För att skolan ska vara en plattform för att bryta utanförskap och ge människor möjligheter i livet oavsett bakgrund.

Det görs oerhört många goda insatser i Sveriges skolor i dag, men det finns också många problem.

Psykisk ohälsa är ett av dem. Det är dags att ändra på det nu.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel