Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dags att rusta upp den gamla jordkällaren?

Det händer att jag träffar folk som vill flytta ut i skärgården och bli bofasta. Javisst, det är roligt. Har de dessutom barn som kan fylla ut i skola och förskola är det riktigt roligt.

Det gemensamma är att de vill börja ett nytt liv i en skärgård med vacker natur nära till hav och vikar.

Då kan man fundera hur de sedan går till väga för att behålla det som de flyttat hit för. Det finns de som är måna om miljön och kan mycket om öarnas historia redan innan. Och gärna vill höra mer om det som hänt här.

Men inte alla tänker så. De finns de som vill fortsätta att köra som skållade råttor fram och tillbaka på vägarna och ha det lika bekvämt som i stan. Gärna hålla grannen långt bort med hjälp av höga stängsel och larm.

Länge har det varit så att mäklarna förmedlar tre bra försäljningsargument för en bra affär i skärgården. Det är Läget, Läget och Läget. Alltså menar de att allt annat än sjöutsikt är betydelselöst. Med sjöutsikt ökar värdet med miljoner.

Jag kommer ihåg vad min mamma sade om de som ville bygga för nära sjön. Där kan korna gå – vi mänskor fryser i blåsten och får tuberkulosen av fukten.

Jag vet inte om hon hade rätt om tuberkolosen men korna fick gå på stranden. Och tänk vad vackra stränderna blev när de blev betade av boskap. Som kor, får och getter. De betade vass, gräs och buskar. De gödslade så att alla skärgårdsväxter fick näring och blommade så grant att skalder som Evert Taube fick glädjetårar i ögonen av deras färger och mjuka dofter.

Hur vackra är sönderstyckade skärgårdsstränder med bryggor med vita plastbåtar och sjöbodar med stora perspektivfönster? Jag bara undrar. Och kor. Det är knappt så att barn inte vet hur sådana ser ut idag. Utom på mjölkpaketen och Arlas reklamfilmer på tv.

Och vem gödslar marken? Robotgräsklipparen?

Det kan hända att en gammal jordbruksfastighet är ”belastad” av äldre skog också. ”Skog, fnyser mäklaren. Skog kan folk gå promenader i så det är väl bra. Fast ökar det värdet? Nä. Gammal jordbruksmark – äh där kan man nog få avstyckat och kunna sälja en extratomt. Till billigt pris eftersom där finns ingen sjöutsikt.”

Jag kan gå på vägen och se en bortglömd jordkällare övervuxen med mossa och försedd med rostigt hänglås. Minns hur där fanns säckar med potatis, rader av konservburkar på hyllorna och buntar av kryddväxter på spikar ovanför. Ägg och nysatta filbunkar med gräddlager. Var det åska i luften stelnade inte filbunkarna.

”Äsch, glöm allt det där. Nu är det nya tider med nytt folk säger ni. Hembygdsromantik kan ni stoppa upp någonstans.

Hallå där alla mäklare. Och hallå ni alla som tänker eller vill flytta ut i en skärgård som ni drömt om och som gärna ska vara som i Saltkråkan eller Bullerbyn. Då gäller att vi hjälps åt att bevara den skärgård som vi sätter så stort värde på. Inte bara bevara utan hålla vid liv. Alltså inte göra om till ett slags förort till storstaden. Då kan ni lika bra köpa något där.

Jag hade inte tänkt skriva om det där eländiga viruset som drabbat oss likt spanska sjukan gjorde på sin tid. Eller om klimatförändringarna som tycks vara betydligt allvarligare än viruset.

Fast det gör jag i alla fall nu. För där är något nytt på gång när ansvariga däruppe i riksdag och regering gnuggar i ögonen och börjar vakna. Fasicken mumlar de –vi kanske inte kan få en massa mat och grönsaker och kött och fisk och frukter hitflygande från hela världen längre. Tänk så hemskt. Vi måste producera egen mat och hitta på sätt att konservera och bevara den. Eller läsa oss till hur man gjorde förr i världen. Då visste man väldigt mycket som är bortglömt i dag. Nog hög tid att lära av gångna generationer och allt de samlat på sig av kunskaper.

Det kan bli så att mäklarna tvingas ta till nya försäljningsargument. Som: ”Till huset hör några hektar jordbruksmark och det finns en gammal ladugård som går att restaurera. En bit från huset står en matkällare som ingen använt på länge. Men den håller fukt och köldgrader ute och det går att sätta upp nya hyllor istället för de gamla som ramlat ihop. Och huset ligger en bra bit från sjön så ni får lä från stormar.”

Nya danser, nya chanser som man sade i folkparkerna på sin tid.

Anita Bertilsson, Blidö

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel