Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bygdegårdarna måste leva kvar – för den lokala utvecklingen, demokratin och kulturen

Vi är stolta över att tillhöra Sveriges största organisation för allmänna samlingslokaler. Tillsammans i landet finns 1 447 bygdegårdar för demokrati och kultur varav 60 i Stockholms län.

Men vad händer nu i coronans spår? Det finns en överhängande risk att en stor del av dessa lokaler läggs ned vilket i sin tur orsakar ett stort tomrum i civilsamhället, såväl som för privata och offentliga aktörer.

Oaxen, Sorunda, Tyresö, Lidingö, Värmdö, Skälby i Järfälla, Ljusterö, Länna, Edsbro, Singö – i hela vårt län finns bygdegårdar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund (BR). Bygdegårdarna utgör en viktig del i ryggraden i hela landets tillgång till mötesplatser. När det offentliga och kommersiella drar sig undan landsbygderna, är behovet av bygdegården som nav för den lokala utvecklingen avgörande för att hela landet ska leva.

Bygdegårdarna tillhandahåller mötesplatser för allt från högtider, kurser, LAN, träning, teater, dans, marknader, läger och debatter. De riskerar att gå under och tvingas lägga ner sin viktiga verksamhet när arrangemang ställs in och uthyrningar avbokas medan fasta kostnader fortfarande ska betalas.

Det finns många exempel. I vårt län bland annat är detta inställt: teater på Yxlan-Blidö och på Rådmansö, jazzkväll i Estuna, filmvisning i Kårsta-Ekskogen och Björkö-Arholma, barnteater i Edsbro, påskmarknad på Värmdö och berättarafton i Tyresö bygdegård. Ja, listan kan göras lång, mycket lång. Och förtvivlade föreningsaktiva vet inte hur de ska klara sig igenom krisen.

Under mars och april månad har närmare 200 egna arrangemang ställts in av våra föreningar i länet och ett stort antal avbokningar har gjorts. Totalt är det beräknade intäktsbortfallet för mars en halv miljon och i april 700 000 kronor. Sammantaget och i jämförelse med övriga delar av samhället är beloppen inte stora, men helt avgörande för föreningarnas långsiktiga arbete.

Vi lever i en tid när civilsamhället lyfts fram som en viktig samhällsresurs, samtidigt som det finns en bild av att det ideella engagemanget är på tillbakagång – att det långsiktiga ideella arbetet övergått till korta volontäruppdrag eller bidrag vid insamling av medel. Vi i bygdegårdsrörelsen hävdar motsatsen med utgångspunkt i ett stadigt ökande medlemsantal.

Bygdegården har utvecklats och ständigt förnyats för att vara en angelägenhet för de som bor i dess bygd. Eldsjälar har drivit utvecklingen vidare, skapat mötesplatser och föreningar som fortsatt driver folkbildning och kultur, och är platser för fest och gemenskap. Föreningar som samlar bygden och dess människor inom angelägna frågor, och skapar dialog med kommunen för en demokratisk utveckling, är en samverkande part för levande landsbygder och en plats att samlas på vid samhälleliga kriser. Merparten av föreningarna är helt ideellt drivna, både vad gäller verksamhet och underhåll, och äger oftast sina fastigheter.

Coronapandemin kan dock bli dödsstöten för många föreningar. Inte för att det inte finns behov av lokala mötesplatser, utan för att utan intäkter när vi inte får träffas fysiskt är det i längden omöjligt att tillhandahålla en möteslokal med de fasta kostnader det innebär att driva en fastighet.

Bygdegårdarnas Riksförbund kräver att samhället uppmärksammar denna situation. De ökade generella statsbidrag som gått ut till kommuner och regioner måste användas för att stötta det lokala föreningslivet under krisen.

Men vi behöver också att staten tar ett ansvar för det ideella föreningslivet. Bygdegårdarna kan i längden inte överleva när inga intäkter för uthyrningar kommer in. De lokala föreningarna behöver stöd nu. Annars kommer vi att upptäcka att lokalsamhället i coronans spår står utan mötesplatser för demokrati, kultur och lokal utveckling när vi väl ska starta upp efter pandemin är över.

Bo Carlqvist, ordförande Stockholms läns bygdegårdsdistrikt

Per Lodenius, förbundsordförande Bygdegårdarnas Riksförbund

(Per Lodenius är också riksdagsledamot (C) och ledamot i Norrtäljes kommunfullmäktige)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel