Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bra vägledning i Nato-debatten

Efter det ryska övergreppet på Ukraina och annekteringen av Krim, där Ryssland brutit varje tillgängligt avtal som reglerar förhållandet mellan självständiga stater, har försvarsdebatten tillförts ytterligare bränsle.

Annons

Om stater ej respekterar ingångna avtal hur skyddar man sig då? För småstater gäller numera endast samverkan med andra, i närområdet, inom Europa eller i större sammanhang. Frågan om svenskt Nato-medlemskap aktualiseras.

Krigsvetenskapsakademin som oftast ligger i framkanten av den säkerhetspolitiska diskussionen har nyligen givit ut debattboken ”NATO – för och emot” (redaktör Karlis Neretnieks). Redaktören behandlar i ett inledande kapitel Natos tillkomst, dess utveckling och framtida inriktning där säkerhet genom krishantering blivit centralt, och där även Sverige aktivt deltar i olika Nato-ledda operationer. Förespråkare för ett svenskt Nato-medlemskap liksom motståndare får möjlighet att i boken utveckla sina ståndpunkter.

En av de främsta företrädarna för ett medlemskap är den kände militärstrategen Bo Hugemark. Han gör en analys av Sveriges handlingsförmåga i tänkbara konfliktanfall i närområdet, som alliansfri stat respektive Nato-medlem. Han analyserar hur ett svenskt Nato-medlemskap påverkar Rysslands agerande.

Bo Hugemark skriver att en svensk avsiktsförklaring att inträda i Nato med säkerhet skulle väcka starka protester från ryskt håll. Hans slutsats är dock att med Sverige som Nato-medlem minskar avsevärt Rysslands frihet att använda militära medel – som hot och påtryckning eller regelrätt aggression – mot sina grannar. ”Ett svenskt NATO-inträde skulle därför med stor sannolikhet skapa ökad stabilitet i Östersjöområdet.”

En helt annan ståndpunkt intar den före detta Moskva-ambassadören Sven Hirdman. Han anser att ett medlemskap i Nato inte förbättrar Sveriges säkerhet och istället medför en ökad spänningsrisk i Östersjöområdet. Han anser att dagens Ryssland är ett helt annat land än det militariserade och ideologiserande stormaktsimperiet Sovjetunionen, mot bakgrunden av den aktuella Ukrainakrisen en något tveksam karakteristik.

Sven Hirdman redovisar olika teoretiska krigsrisker för Sverige men landar i att vid en eventuell stormaktskonflikt i Europa har Sverige större möjlighet att hålla sig utanför konflikten som icke-Nato-medlem. Den svenska solidaritetsdeklarationen dömer han helt riktigt ut, vilket innebär att Sverige inte stödjer de baltiska staterna vid eventuell rysk aggression.

Men Sven Hirdman går i en debattartikel i Dagens Nyheter ett steg längre och hävdar att ett svenskt-finskt Nato-medlemskap skulle öka det ryska misstroendet, och att vi av den anledningen bör avstå från att söka medlemskap. En främmande stormakt styr i så fall den svenska säkerhetspolitiken.

Förflyttar man perspektivet till Finland – ett land som i modern tid utkämpat tre krig mot Sovjetunionen – är erfarenheterna och debatten annorlunda. Sven Hirdmans motsvarighet, den före detta finske Moskva-ambassadören Markus Lyra, anser tvärtom att Finland bör ansöka om medlemskap i Nato och att det ökar Finlands säkerhet. ”Har man en stark storebror känner man sig tryggare än den som är enda barnet.” Enligt Markus Lyra har Finland sedan lång tid utmärkta relationer till Ryssland, och Ryssland har redan nu många Nato-länder som grannar. Ett Nato-Finland skulle enligt Lyra fortsättningsvis ha bra förbindelser med Ryssland.

Och helt nyligen har fem förutvarande finska försvarsministrar i Hufvudstadsbladet tagit ställning för Nato-medlemskap. Nato har utvecklats sedan kalla kriget och Finland samarbetar liksom Sverige nära med Nato i olika krishanteringsoperationer. Men utan att vara medlem kan Finland inte räkna med Natos säkerhetsgarantier eller militärt stöd i fall av kris eller anfall.

Den aktuella Ukraina-krisen höjer den säkerhetspolitiska debatten såväl i Sverige som i Finland. ”NATO – för och emot” är en bra vägledning i den komplicerade Nato-problematiken.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel