Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bra EU öppnar för mer svensk mat i skolorna

Det tycks finnas ett kompakt stöd för svensk mat i skolorna bland Norrtelje Tidnings läsare: hela 97 procent svarade ja på webbfrågan om det är viktigt att skolmaten är svensk.

Annons

Det här är inte förvånande. Det finns ett starkt stöd för svensk mat. I alla fall i teorin. För när det kommer till praktiken, det vill säga att också köpa svensk mat, då är stödet inte längre lika stort. Då spelar prislappen istället stor roll. Det är därför svenska köttproducenter har det svårt ekonomiskt. Svenska konsumenter vill att svenska köttdjur skall ha ett bra liv, men de flesta är inte beredda att betala för det dyrare köttet.

I alla fall inte ur egen ficka. Däremot tycks de inte ha något emot att göra det skattevägen. Det är den tolkning man kan göra av NT:s webbenkät. För självklart är det dyrare för skolorna att köpa svensk mat, på samma sätt som det är dyrare att göra detta för de enskilda konsumenterna.

Inköp av mat till kommunala skolor, äldreboenden och annan verksamhet är dock reglerad av EUs upphandlingsregler. Dessa tillåter inte att kommunerna ställer krav på att maten skall vara svensk. Det räknas som ett otillåtet handelshinder.

Det är rimligt. Om man i EU-ländernas offentliga upphandlingar får ställa krav på att varorna skall vara tillverkade i det egna landet, så faller hela idén med frihandel, vilken ett exportberoende land som Sverige värnar om.

För det svenska jordbruket skapar dock upphandlingsreglerna problem. Svenska djurskyddslagar är mycket strängare än i övriga EU, vilket gör att svenska bönder får svårare att konkurrera när svenska kommuner upphandlar mat. Det leder till den paradox som mjölkbonden Anette Gustawson i Roslagsbro pekat på: att hon skulle bli polisanmäld om hon skulle föda upp sina djur på samma sätt som de djur vars kött hennes barn serveras i skolan.

Det går dock redan i dag för kommunerna att köpa mer svensk mat och mer närodlat. De får dock inte ange närodlat eller svenskt som krav i upphandlingen, eftersom det strider mot EU-reglerna. Däremot går det att ställa krav på bland annat miljö och djurskydd. Detta kommer att bli ännu lättare om några år, i de nya regler om offentlig upphandling som EU håller på att fram, och som EU-parlamentet röstade för i förra veckan. Dessa regler innebär ökade möjligheter att ställa sociala och miljömässiga krav och att dela upp upphandlingen för att göra det lättare för mindre företag att delta.

Det är bra. Ju strängare miljökrav kommunerna ställer, desto lättare har svensk mat att konkurrera. Men tyvärr struntar många kommuner i att ställa miljökrav vid upphandlingarna. Ett mycket sorgligt exempel är Norrtälje kommun, som inte ställde några miljökrav alls vid den upphandling som genomfördes förra året. Det är pinsamt. Och med tanke på svaren på NT:s webbfråga är detta tvärtemot vad väljarna tycker.