Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bilisterna har rätt att kräva valuta för sina pengar

Annons

Fungerande transporter och en väl utvecklad infrastruktur är en förutsättning för att samhället ska hålla ihop. Det är kanske särskilt tydligt i det glesbefolkade Sverige. Vägtrafiken är dominerande i vårt land, både när det gäller personresor och godstransporter. Det är därför helt avgörande att vägarna håller bra kvalitet både i städerna och på landsbygden.

Anmäl text- och faktafel

Ibland talas det om att vi ska bygga ett transportsnålare samhälle. Verkligheten är dock en annan, då volymen transportarbete bara växer hela tiden. Det finns internationella och svenska studier som visar på att samhället inte skulle klara sig en dag utan ett välfungerande transportsystem. Små störningar kan få långtgående konsekvenser för grundläggande samhällsfunktioner. Sjukhus, matvaruaffärer, sophanteringen och den industriella produktionen – alla är beroende av dagliga varuleveranser för att kunna fungera.

Även pendlingen fyller en central funktion för att arbetsmarknaden ska fungera. På så sätt är människor inte tvingade att ta ett arbete på samma plats man bor och möjligheterna till jobb förbättras.

Sverige är en kunskapsintensiv nation. Det kräver att de olika kunskapsklustren kan kommunicera med varandra och länkas samman bra infrastruktur. Digitaliseringen förbättrar visserligen möjligheterna till kommunikation på avstånd, men det mänskliga mötet är svårt och kanske inte heller önskvärt att ersätta. Ett land som vill rusta sig inför framtiden gör därför klokt i att investera i sin infrastruktur.

Tyvärr finns det tecken på att Sverige halkat efter i detta avseende. Enligt en rapport från Transportföretagen har utvecklingen pågått under flera decennier. Under åren efter andra världskriget ökade investeringarna i infrastruktur som andel av BNP kraftigt. Toppen nåddes under 1970-talet, men sedan dess har investeringarna släpat efter, både i relation till den övriga ekonomin och andra länder. Enligt internationella bedömare börjar Sveriges infrastruktur nu bli en konkurrensnackdel.

Kartläggningar som Motormännen gjort av det svenska vägnätet visar också att tillståndet lämnar mycket i övrigt att önska (Vägkvalitetsrapport 2019). Fortfarande är kvaliteten på de större riks- och Europavägarna relativt god. Men mindre vägar, främst i norra delarna av landet, har stora behov av underhåll. Vägarna är påtagligt sämre i skogs- och glesbygdslänen.

Detta utgör en risk för både miljön och för säkerheten. Det finns ett tydligt samband mellan ojämnheter i vägbanan och försämrad trafiksäkerhet. Däckens grepp blir sämre, vilket är en stor risk, inte minst vid halt väglag. Olyckorna ökar som en följd av detta. Dessutom utgör dåliga vägar ett miljöproblem då utsläppen ökar vid ett ojämnt underlag.

Bilisterna i glesbygd är den grupp som betalar in mest i skatter och avgifter i förhållande till vad det får tillbaka i form av underhåll och investeringar i vägnätet (Trafikanalys). Detta är en orättvisa som riskerar att leda till ett större missnöje och växande klyftor mellan stad och land.

Det finns alltså många anledningar till att Sverige bör öka investeringarna i infrastruktur. Transportsystemet är mycket större än bara de stora städernas centrala delar.

Alla delar av transportsystemet måste fungera. Ett ensidigt fokus på storstäderna riskerar att slita sönder Sverige. Vägarna måste bli bättre i hela Sverige. Bilisterna har rätt att kräva valuta för sina pengar.

Lars Beckman (M)

Sofia Westergren (M)

Jan Ericson (M)

Kjell Jansson (M)

riksdagsledamöter och aktiva i riksdagens bilnätverk

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons