Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bättre hälsa borde väga mycket tyngre

Det känns bättre att satsa på att de anställda mår bättre och presterar bättre och inte bara se på de ökade kostnaderna i pengar räknat för den förkortade arbetstiden. Personalens hälsa borde vara minst lika mycket värd, skriver Ola Nordstrand.

Annons

I Norrtelje Tidning den 18 maj skrev Catarina Wahlgren och Håkan Jörnehed en debattartikel om att Arbetstidsförkortning behövs för att lösa krisen, och syftade då främst på vården. Kommentaren på detta från NT:s Reidar Carlsson blev då bland annat att de som förordar arbetstidsförkortning finns till vänster i svensk politik, och att de kan kallas ”arbetstidsfundamentalister”. Fundamentalism är enligt Wikipedia ett återvändande till vad man uppfattar som en religions eller ideologis grundläggande och ursprungliga lära, och utgör ett avståndstagande från upplevda kompromisser förorsakade av moderna religiösa, etiska, vetenskapliga och politiska idéer.

Vetenskapliga idéer nämns här, och ett avståndstagande från dessa är inte aktuellt då det gäller arbetstidsförkortning. I december 2016 publicerade Dagens Nyheter (med flera) en ny svensk forskarstudie som bekräftar att kortare arbetstid förbättrar sömnen och minskar stressen.

I slutet av kommentaren skriver Reidar Carlsson att de vinster som görs med en arbetstidsförkortning är minimala jämfört med de ökade kostnaderna. Jag tycker att det är lite trist att det alltid ska handla om kostnader i pengar, värdet av människors tid till annat än arbete och människors förbättrade hälsa i och med minskad stress och bättre, och eventuellt, mer sömn, borde väga mycket tyngre än att bara titta på de ökade kostnaderna.

Catarina Wahlgren och Håkan Jörnehed nämner Karolinska Huddinges akutmottagning och ortopeden i Möndal som exempel på framgångsrika arbetsplatser med arbetstidsförkortning, och det finns fler exempel. Toyota Center i Mölndal införde redan 2002 ett försök med arbetstidsförkortning med bibehållen lön för att få bort verkstadsköer och minska antalet missnöjda kunder. De införde två pass med en arbetstid på sex timmar och såg snabbt resultat i bättre effektivitet och mer lönsamhet.

Det känns med andra ord bättre att satsa på att de anställda mår bättre och presterar bättre och inte bara se på de ökade kostnaderna i pengar räknat. Personalens hälsa borde vara minst lika mycket värt.

Ola Nordstrand (V)

NT kommenterar:

”Det är trist att det alltid skall handla om kostnader i pengar”, skriver Ola Nordstrand. Så lät det inte när Vänsterpartiet skröt om att det var partiets förtjänst att statsbidraget till kommuner och landsting skulle öka med tio miljarder kronor. Då var pengar viktiga, och dessa tio miljarder skulle räcka till att anställa 25000 undersköterskor.

Riksdagens utredningstjänst beräknade 2014 att en arbetstidsförkortning till 30 timmar, som Vänsterpartiet föreslår, skulle innebära 310 miljarder i minskade skatteintäkter. Hur många undersköterskor kommer då att förlora sina jobb?

Om Toyota Center i Mölndal fått högre effektivitet med sex timmars arbetstid är det ju bra för detta företag. Men hade det varit tillämpbart för hela näringslivet så hade andra företag självklart följt efter. Men så har inte skett, inte ens inom Toyotakoncernen. Det är ingen slump. Uppenbarligen är det enbart i några mycket få undantagsfall som sex timmars arbetsdag ger ökad lönsamhet.

Reidar Carlsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel