Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bantad tull ger ökad smuggling

Drygt tio år har gått sedan Alkoholinförselutredningen tillsattes med Kent Härstedt som särskild utredare. Det är också tio år sedan det i praktiken blev fritt att föra in ansenliga mängder alkohol för privat bruk från annat EU-medlemsland till Sverige.

Annons

Oron då var dels att alkoholkonsumtionen kraftigt skulle komma att öka genom den illegala hanteringen över landets gränser, dels att privatinförseln skulle komma att undergräva detaljhandelsmonopolets ställning.

I dag kan vi notera att den generella alkoholkonsumtionen inte tycks ha ökat så som då befarades. Däremot har den illegala handeln med alkohol och tobak etablerat sig som ett samhällsproblem som både genererar ökad organiserad kriminalitet och undergräver folkhälsopolitiken.

Situationen för tullen har länge varit hårt prövad. Gränsskyddsmyndigheten har till uppgift att inte bara säkerställa fri konkurrerande handel och kontroll av införsel och utförsel av varor, utan även att genomföra den process som EU nu genomgår mot ett elektroniskt tullväsende.

Däremot är frågan om det svenska Tullverket måste ”vara bäst i klassen” och själv, på kort tid, finansiera alla utvecklingskostnader för ett system som skulle kunna tas fram i samverkan med andra EU-länder. Tullverkets snabba e-omställning kräver stora resurser, vilket inbegriper omfördelning av befintliga medel.

Nedsläckningen av tullstationen i Kapellskär bör ses i detta sammanhang. Tullverket har successivt minskat sin bemanning under den senaste femårsperioden. Under kommande två år beräknas antalet anställda dessutom att minska med drygt 200 tjänstemän.

Trots att Tullen alltjämt fortsätter att leverera – spritbeslagen ökade kraftigt förra året jämfört med 2012 – är det rimligt att anta att bemanningssituationen kommer att påverka alkoholbeslagen i framtiden. Följden blir att mörkertalet över den illegala handeln med dessa varor ökar. Den signalen har i alla fall myndigheten skickat till regeringen.

Regeringen valde ändå att höja alkoholskatten vid årsskiftet, eftersom det var utlovat i valmanifestet 2010. Nyligen har finansministern dessutom föreslagit ytterligare höjningar av alkohol- och tobaksskatten till 2015. Frågan är vilken konsekvensbedömning som ligger till grund för dessa förslag, som mer liknar en budgetregulator än motiverat av folkhälsan.

I realiteten har vi i dag en officiell folkhälsopolitik som i praktiken endast avser den registrerade försäljningen och konsumtionen av alkohol via Systembolaget och restauranger. Parallellt med denna försäljning existerar en svart sidomarknad av en oregistrerad illegal handel, som inte tar hänsyn vare sig till prissättning eller till tillgänglighet.

Nedbantningen av Tullverket bidrar till att stärka smuggelmarknaden. Att släcka ned Kapellskär är symboliskt illavarslande, att tro att den illegala varutrafiken kan hanteras genom mobila enheter är snarare att inte ta problemet på allvar.

Alliansregeringen låtsas också som att smuggelproblemet inte finns. Istället bör frågan tas på största allvar och med utgångspunkt i de resonemang som Alkoholinförselutredningen förde, och i dag koncentrera blicken mot effekterna av den svarta alkoholmarknaden för rättsordningen i det svenska samhället. Myndigheterna måste ges ökade möjligheter till att bekämpa den illegala införseln av alkohol och tobak redan vid landets gränser.

Det är nu dags att sluta blunda och istället på allvar konfrontera denna svarta sidomarknad.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel