Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Avsluta det statliga bankexperimentet

Staten är inte längre delägare i banken Nordea. I onsdags sålde regeringen de sju procent svenska staten ägde av banken. 21,6 miljarder fick staten in på detta.

Annons

Det är bra att staten inte längre äger Nordea. Statens roll skall vara att bestämma regelverket för bankerna, inte att äga en bank.

Att staten ändå ägde delar av Nordea har historiska orsaker. På 1970-talet tyckte nämligen Socialdemokraterna att det behövdes en statlig bank. Teorin var att denna skulle pressa ner den allmänna räntenivån, och på så sätt göra det billigare att låna.

Så skedde också. Under slutet av 1980-talet var den statliga banken, som då hette Nordbanken, den bank som var mest generös med att ge krediter. Det gjorde att banken expandera kraftigt, och också att den statliga banken var en bidragande orsak till den fastighets- och kreditbubbla som byggdes upp.

1990 sprack bubblan. Nordbanken blev konkursmässig, och räddades av staten. Av de 63 miljarder som statens så kallade bankakut betalade ut stod Nordbanken tillsammans med Gota Bank för nästan allt.

Gota Bank förstatligades och lades ihop med Nordbanken. Denna har senare fusionerats med finska och danska banker och bytt namn till Nordea.

Den statliga banken visade sig alltså inte alls som ett föredöme, tvärtom tog den större risker än andra banker. Det har också visat sig att alltför låga räntor och ”billiga lån” inte bara är av godo – de underblåser hushållens skuldsättning, vilket riskerar att skapa nya bubblor.

Staten skall alltså inte äga banker för att pressa ner räntorna. Av samma skäl som staten nu säljer sin del i Nordea bör staten därför sälja den helägda banken SBAB, som också ger lån till privatkunder. Detta vill dock inte Socialdemokraterna, trots de negativa erfarenheterna av statligt bankägande.

Socialdemokraterna kritiserade också försäljningen av Nordea. Den kritiken byggde dock mest på att försäljningen var en dålig affär, och att det skulle vara en bättre affär att behålla Nordea och få del av de kommande vinsterna.

Det här är en konstig kritik. Ett statligt ägande kan aldrig motiveras enbart med den avkastning som ägandet ger. I så fall skulle staten börja spekulera på börsen, och köpa och sälja företag för att på så sätt försöka öka avkastningen på statens kapital. Men detta kan aldrig vara statens roll, åtminstone inte i en marknadsekonomi. Möjligen är det så i en socialistisk ekonomi, men en sådan säger sig inte Socialdemokraterna längre vilja ha.

Däremot fanns det ingen anledning för staten att sälja sina Nordeaaktier när kursen stod lågt. Men så är det inte nu, tvärtom. Därför passade det bra att regeringen nu sålde de sista Nordeaaktierna. Nu bör man också sälja SBAB och därmed få ett slut på det statliga bankexperiment som en socialdemokratisk regering startade, och som enbart haft skadliga effekter för svensk ekonomi.