Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla förlorar när klyftorna ökar

Annons

I Sverige har klyftorna ökat snabbare än i något annat jämförbart land. De 50 mest välbetalda direktörerna har en medelinkomst som är 59,2 gånger lönen för en vanlig industriarbetare. De tjänar alltså mer på ett år, än vad industriarbetaren tjänar under hela sin livstid.

Anmäl text- och faktafel

En gång i tiden var Sverige världens mest jämlika land. Då, runt 1980, tjänade de mest välbetalda direktörerna 9,1 gånger mer än industriarbetaren.

Inför förra årets valrörelse var Jan Björklund starkt bekymrad över de ökande klyftorna i samhället. Han förutspådde till och med de skulle bli valets huvudfråga. Nu har Liberalerna och Centerpartiet fått Socialdemokraterna att i det så kallade 73-punktsprogrammet gå med på att avskaffa värnskatten, att höja taket för rut-avdrag till det tredubbla och att tillåta fri hyressättning i nyproduktion. På vilket sätt kommer det här att minska klyftorna?

Värnskatten betalas av dem som tjänar mer än 57 440 kronor per månad. Enligt Robert Beronius (L) bör värnskatten avskaffas eftersom den innebär att det inte lönar sig att studera. Säg det till de många med eftergymnasial utbildning som skulle behöva dubbla sin lön för att drabbas av värnskatten – bibliotekarier, lärare, poliser, sjuksköterskor med flera. Vad var det som motiverade dem till att studera vidare? Vad är det som motiverar dem till att gå till jobbet varje dag?

För de 50 direktörerna ovan innebär avskaffandet av värnskatten att de får ut drygt 67 000 kronor mer per månad efter skatt. Vad ska de med de pengarna till? Kommer de att jobba mer? Behöver de en uppmuntran i den här storleken för att göra sitt bästa?

Taket för rut-avdrag ligger i dag för personer som fyllt 65 år på 50 000 kronor per år. Med en tredubbling hamnar taket på 150 000 kronor för en ensamstående och på 300 000 kronor för ett par. De senare kan alltså tillsammans köpa tjänster för 25 000 kronor per månad och få hälften betalt av staten. Förutsättningen är naturligtvis att de själva har en tillräckligt hög inkomst för att kunna betala den andra hälften. Fattigpensionärer och vanligt folk göre sig ej besvär!

Den av skiftande regeringar förda bostadspolitiken har under ett antal år lett till ett kraftigt ökat byggande av exklusiva bostadsrätter. Under dessa år har bostadsbolagen skurit guld med täljkniv, men nu tycks den marknaden mättad.

Byggandet sjunker, trots att bostadsbristen är fortsatt stor. För att få fart på byggandet igen vill man nu att tillåta fri hyressättning i nyproduktion. De stackars bostadsbolagen kan torka sina tårar, men de som inte haft råd att köpa sig en bostadsrätt, kommer nu inte heller att ha råd att hyra en lägenhet. Vart ska fattigpensionärer, ungdomar och nyanlända ta vägen? Var ska de bo?

Bakom alla de här förändringarna ligger en märklig människosyn. Bidrag får inte bli för stora, för då vill de som får bidragen inte jobba, medan avdrag inte får bli för små, för då tappar de avdragsberättigade lusten att jobba.

Staten förlorar inkomster på 4,4 miljarder den dag värnskatten avskaffas. Det är bara 0,3 procent av statens sammanlagda inkomster och det låter kanske inte så mycket, men det räcker till lön åt ungefär 10 000 sjuksköterskor – eller lärare, eller poliser. Samtidigt är problemet inte i första hand att staten förlorar inkomster.

Det stora problemet är det vi alla förlorar, när klyftorna ökar – känslan för att det här samhället är vårt gemensamma projekt och tron på att vi tillsammans kan skapa ett samhälle som är till för alla.

Rune Karlsson, Husinge

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons