Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Alla barn borde få ekologisk mat

Olika hushåll har olika mat- och kostvanor. I en del hem finns stor medvetenhet om vad man stoppar i sig, i andra är intresset svagt eller möjligheterna begränsade. Det betyder att barn också växer upp med olika förutsättningar.

”Stat och kommun ska inte lägga sig i vad folk äter”, utropade en politisk debattör nyligen. Naturligtvis inte, man ska få välja själv. Men alla kan inte välja. Förskolebarn, skolbarn, gamla på äldreboende med flera har inte den valmöjligheten. De är beroende av den mat det offentliga erbjuder.

I skolans läroplan talas om ”skolans kompensatoriska uppgift”, det vill säga att kompensera sämre förutsättningar som hemmiljön ger. Borde inte det gälla också kosten? I dag äter de flesta barn minst ett mål mat i skolan eller på fritidshemmet. När vi vet att goda kostvanor grundläggs tidigt i livet borde barn rimligen serveras kvalitetskost, tillagad på de bästa råvarorna. För vad tjänar det till att ha lektioner i miljö-, ekologi-, hälso- och kostkunskap om skolmaten inte motsvarar det som man lärt sig?

Många högstadie- och gymnasieungdomar är noga med vad de äter och vill veta vilka miljö-, hälso- och djurskyddsperspektiv som beaktats, om maten tillagats på färsk eller frusen råvara, om den är ursprungsmärkt med mera. Och vore det inte lämpligt att göra som på tyska restauranger, skriva ut på menyn vilka tillsatser som finns i maten.

Det vore rimligt att både elever och föräldrar fick sådan information och kännedom om de ambitioner och riktlinjer kommunen har. Så gör man i Södertälje kommun, där man satsar på ekologiskt, närodlat, tillagningskök och utbildade kockar. Skolbespisningen kallas där restaurang och eleverna restauranggäster. Det är värt att uppmärksamma att Södertäljes totala matkostnad inte är större än andra kommuners.

De politiska direktiven till matupphandling i Norrtälje kommun präglas av bekvämlighet, okunnighet och snålhet. Därför har en liten grupp medvetna föräldrar sökt och beviljats ”särkost” för sina barn. Dessa föräldrar var bland annat uppmärksamma på att det mesta köttet importerats, ibland från andra världsdelar, och att risken var större för bekämpningsmedelsrester, salmonella, antibiotika och multiresistenta bakterier. Det säger sig självt att egentligen borde alla barn få tillgång till ekologisk och närproducerad mat, så långt det är möjligt.

I vår kommun verkar de flesta partier beredda att förbättra råvarorna och införa en kostpolicy – men inte Moderaterna. Det är svårt att begripa att ett 30-procentsparti kan styra över alla andra. Men det är lika svårt att förstå varför de är så styvnackade i dessa frågor. Vad har man att förlora? Är de ointresserade?

Moderata ungdomsförbundet är mer på alerten och bjöd nyligen alla elever vid Vasaskolan i Gävle på hamburgare, i protest mot att det en gång i veckan serverades vegetarisk gryta. ”Det gäller att värna om valfriheten”, sa Muf-ordföranden.

Vad man än tycker är det tydligt att mat- och kostfrågor blir alltmer viktiga för allt fler, även i vår kommun. Det kommer också att visa sig vid vårens kommunfullmäktigemöten. Då har Miljöpartiet aktualiserat frågorna om tillagningskök och att återinföra en kostpolicy. Vi är övertygade om att lokal livsmedelsproduktion och ekologisk odling ovillkorligen pekar in i framtiden – till glädje för både skolbarn och landsbygd.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel