Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Abort var det enda rätta”

Alla graviditeter är inte önskade. Då kan abort vara den bästa utvägen. Sara, medlem på Familjeliv, berättar om sin tonårsabort och om tvivlet efteråt, trots att förnuftet sa att hon fattat rätt beslut.

Annons

Sara är medlem på Familjeliv och läser till sjuksköterska. När hon var 16 år blev hon gravid och valde att göra abort. Beslutet var inte enkelt trots att hon var ung och i ett nytt förhållande.

– Det var inte självklart hur jag skulle göra när jag fick reda på att jag var gravid. På ungdomsmottagningen fick jag prata med en kurator som var jättestöttande. Hon var helt neutral och poängterade att det var mitt beslut, säger Sara.

Tiden efter aborten minns hon som psykiskt jobbig. Periodvis tvivlade hon på att hon fattat rätt beslut. Ett viktigt stöd fann hon i en kompis som också blev oönskat gravid.

– Det tog ett tag innan jag insåg att det var rätt. Många tänker ju inte på barn när de är 16 år, men jag har alltid velat ha barn. Min pojkvän stängde av, men jag behövde prata om det. Det var skönt att ha en kompis som gick igenom samma sak, säger Sara.

Man kan gå igenom många olika känslor efter en abort. Vissa känner nedstämdhet medan andra känner lättnad. Men även om abort kan vara det självklara valet i vissa lägen, är det sällan helt okomplicerat, menar Niklas Envall barnmorska på RFSU.

– Jag tror igen kvinna jublar när hon går från abortmottagningen. Det är förstås viktigt att kvinnor själva får bestämma om och när de är redo att få barn – därmed inte sagt att det görs lättvindigt.

En abort ska varken öka risken för missfall i framtiden eller minska möjligheten att bli gravid igen. För Saras del ingår barn i framtidsdrömmarna och i dag ångrar hon inte att hon valde att göra abort som 16-åring.

– Det tog slut med min pojkvän ganska snart efter aborten. I dag vet jag inte hur livet hade varit om jag fick barn så tidigt. Då var abort det enda rätta, säger Sara.

I dag utförs mellan 35 000 och 40 000 aborter årligen, enligt statistik från Socialstyrelsen. Men under 2013 stoppades abortstatistiken tills vidare med anledning av en översyn av uppgifternas detaljnivå.

– Statistiken togs bort med hänvisning till patientsäkerheten. Men vi på RFSU tycker att det är synd, det försvårar möjligheten att följa upp olika insatser. Det är inte svårt att anta att antalet tonårsaborter minskar i de landsting som subventionerar preventivmedel – nu kan vi inte längre se effekterna av den typen av satsningar, säger Niklas Envall.

Majoriteten av alla aborter, närmare 80 procent, görs före den tionde gravidveckan. De flesta aborter, omkring 90 procent, görs på medicinsk väg med hjälp av tabletter. Den abortformen anses vara skonsammare för kroppen än den kirurgiska som innebär en mindre operation.

Fakta: abort – så går det till

•Till och med gravidvecka 18 har man som kvinna själv rätt att bestämma om man vill göra abort. Efter vecka 18 behöves tillstånd från Socialstyrelsen. Vecka 22 är sista veckan som abort är tillåten.

•En abort kostar som ett vanligt läkarbesök och görs på en abortmottagning. Abortmottagningar finns på sjukhusens kvinnokliniker och vid vissa större gynekologiska mottagningar.

•De flesta aborter är medicinska och görs genom tabletter som man tar via munnen och slidan. Kirurgisk abort innebär en mindre operation under narkos eller lokalbedövning. Under ett par veckor efter aborten har man mensliknande blödningar.

•Efter en medicinsk abort gör man ett återbesök hos en barnmorska eller en gynekolog som kontrollerar att ingenting finns kvar i livmodern.

•Vill man kan man få träffa en kurator eller psykolog på sjukhuset där man gjorde aborten. Genom abortmottagningen kan man också få samtalsstöd före aborten.

Källa: 1177 Vårdguiden

Kvinnor har gjort abort i alla tider

Det kan kännas självklart att kunna välja abort om man blir oönskat gravid. Men för bara fyrtio år sedan var möjligheten att göra abort i Sverige liten. Svenska kvinnor kringgick lagen genom abortresor till länder med liberalare lagstiftning.

I dag finns det en bred majoritet som ställer sig bakom lagen om fri abort i Sverige. Annat var det på 1700-talet då kvinnor som gjorde abort straffades med döden. Det skulle dröja till 1960-talet innan kravet på fri abort på allvar dök upp som en fråga i samhällsdebatten. Den drevs till en början av liberala och socialdemokratiska studentorganisationer, men när det blev känt att svenska kvinnor reste till Polen för att göra abort, blev alltfler för en abortlag som gav kvinnor rätt att själva bestämma över sin kropp och graviditet.

– Det blev jätterubriker i tidningarna och kritiken mot varför inte den svenska välfärdsstaten erbjöd kvinnor vad de ville ha växte, säger Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, som forskar om abortpolitiken genom tiderna.

Debatten ledde till att man tillsatte en statlig utredning om abort. Tio år efter att utredningen startade trädde lagändringen i kraft 1975. Innan dess var abortlagen mycket begränsad. Skälen som godkändes handlade om kvinnans liv och hälsa, om hon hade en allvarlig ärftlig sjukdom eller blivit gravid efter sexuella övergrepp.

Ändå har kvinnor i alla tider gjort abort på olika sätt. På 1930-talet dog en kvinna i veckan efter illegal abort. Men majoriteten av de illegala aborterna utfördes av professionella och var förhållandevis säkra.

– För 40–50 kronor kunde man göra en abort hos grannfrun eller sömmerskan i byn. ”Doktor Olofsson”, som var läkare och en känd illegal abortör, tog 200 kronor, vilket motsvarade en månadslön för en kontorist, säger Lena Lennerhed.

Rätten till fri abort är numera en självklarhet för de flesta i Sverige och från höger till vänster finns det ett starkt politiskt stöd för lagen. Möjligheten att kunna göra en abort utan att ansöka om tillstånd betyder mycket för kvinnor, menar Lena Lennerhed.

– Det finns en stor trygghet i att veta att man får göra en abort om man blir oönskat gravid. Man blir inte skuldbelagd av samhället och slipper riskerna med att göra en illegal abort. Men det är fortfarande en fråga som behöver hållas levande så att vi inte glömmer varför abortlagen är så viktig för kvinnors frihet och självbestämmande, säger Lena Lennerhed.

Fakta: svensk abortpolitik – tre viktiga årtal

1938: Första lagen som accepterar abort. Det skrivs in skäl i lagen som kräver sjukdom eller svaghet hos kvinnan, allvarlig ärftlig sjukdom alternativt sexuella övergrepp som våldtäkt eller incest för att få göra abort.

1965: Efter en omfattande abortdebatt och starka påtryckningar från liberala- och socialdemokratiska studentorganisationer tillsätts en statlig utredning om abort.

1975: Lagändringen träder i kraft – Sverige får fri abort.