Norrtälje tidning (NT) har gett sig in i debatten kring de nationella proven (NP). Så här skriver Elias Rosell:

Norrtälje kommun har stora problem med glädjebetyg i grundskolorna. Som NT berättade mer om i gårdagens tidning så fick nästan hälften av eleverna högre slutbetyg i svenska och matte än vad de fick på nationella provet förra året. Norrtälje kommun är generösare i betygsättningen än vad andra kommuner är.

Situationen är mycket mer komplex än vad som enkelt går att beskriva, men jag ska ändå göra en ansats.

Kvaliteten på nationella proven är tvivelaktiga. Vissa prov är direkt dåliga. Inget prov mäter hela kursplanen eller en hel kurs på gymnasiet.

Poängplockarsystemet vid rättning av nationella proven strider mot kunskapsstandardmodellen. I och med övergången från relativa betyg till kunskapsstandardbetyg på 1990-talet skulle kunskap definieras och eleverna bedömas om de har nått kunskapen eller ej. Det innebär att det inte går att sätta en viss poängnivå för om eleverna klarat eller inte klarat av NP. Bedömningen av NP blir relativ.

Kursplanen Lgr 22 är så abstrakt skriven att tolkningsutrymmet är i det närmsta oändligt. Bedömning av elevernas kunskaper definieras av värdeord som går som en röd tråd genom hela kursplanen, exempelvis grundläggande, goda eller mycket goda kunskaper. Kursplanen innehåller hundratals av denna typ av otydliga gränser mellan betygen E, C och A i samtliga ämnen.

Var går gränsen mellan grundläggande och goda kunskaper? Vad innebär skillnaden när eleven använder sig av i huvudsak eller ändamålsenliga metoder? Hur ser skillnaden ut mellan relativt väl och väl underbyggd? Dessa frågor blir obesvarade då lärarkåren inte har fått någon fortbildning kring innehållet i kursplanen och att det inte finns några elevexempel som referensram för bedömning och betygsättning.

Vad har då kursplanen med nationella proven att göra? Allt skulle jag säga. Lärare i 290 kommuner och ett hundratal fristående huvudmän försöker på sin egna kammare uttyda kursplanens abstrakta poesi. Så vad är glädjebetyg? Wikipedias definition av glädjebetyg är följande:

glädjebetyg: tilldelning av högre betyg än studenter förtjänar, vilket medför att betygen på sikt blir allt högre utan att detta motsvaras av att de faktiska kunskaperna ökat

Det är direkt felaktigt att kalla lärarnas bedömning glädjebetyg för vi vet inte huruvida en lärare i Norrtälje gör en korrekt bedömning utifrån kursplanens intentioner i jämförelse med en lärare i Gällivare eller i Sunne. Själva systemet tillåter tolkutrymmet utan att säga att någon har fel och en annan har rätt.

Lärare har i de flesta fall undervisat sina elever under lång tid och har ofta en god bild över deras kunskapsläge. På högstadiet kan lärare ha tre års underlag för bedömning och betygsättning. Jag hävdar att diskrepansen mellan det sammanvägda resultatet på NP och betyg beror på systemfel.

I Norrtälje arbetar lärarna sedan augusti 2022 i ämnesgrupper för att fördjupa sig i bedömning och betygsättning. Detta arbete kommer att fortgå även nästa läsår. Själva analysen kring den situation som NT tar upp är betydligt större än Norrtälje kommun, den omfattar hela Sverige som kunskapsnation.

Johan Kant, Verksamhetschef Grundskolan Norrtälje kommun

Svar direkt:

I vissa ämnen är det dubbelt så många niondeklassare som får betyget A i den svenska skolan jämfört med hur det var för åtta år sedan, visar en granskning från tidningen Ämnesläraren.

En annan granskning från samma tidning visade att niondeklassarnas betyg ökade i samtliga ämnen mellan 2014 och 2021.

Men kunskaperna verkar inte ha ökat i samma utsträckning. Som forskaren Jonas Vlachos påpekar så steg betygen i den svenska skolan även när Pisa-resultaten föll.

Denna betygsinflation talar för att betygen i den svenska skolan snarare är för generösa än för snåla.

Jag har, av bland annat de skäl som Kant tar upp, full förståelse för att det är svårt och komplext att sätta betyg. Men jag har hittills inte hittat något skäl till att anta att just Norrtälje, som har bland landets högsta skillnader mellan provbetyg och slutbetyg, skulle vara ett undantag från problemet med generös betygsättning.

Elias Rosell