Klimatpolitiken har länge varit i fokus för den politiska debatten i Sverige, där åsikterna ofta skiljer sig åt om hur den bör bedrivas. Nyligen anklagade Norrtelje Tidnings ledarskribent, Elias Rosell, Sverigedemokraterna för att ”slakta Sveriges klimatpolitik”. Sverigedemokraterna tar den globala uppvärmningen på allvar, men vi understryker samtidigt vikten av en genomtänkt och effektiv klimatpolitik, där resurserna används effektivt för att görs störst nytta. Miljö- och klimatutmaningar är globala och komplexa frågor som kräver samarbete över nationsgränser och mellan forskare, politiker och medborgare för att kunna möta dem på ett effektivt sätt.

En särskilt omdiskuterad aspekt i debatten är reduktionsplikten, som ofta framställs som nödvändig. Det är dock viktigt att beakta att reduktionsplikten enbart gäller inom Sveriges gränser och därför inte medför någon betydande global miljönytta. Samtidigt kan det medföra omfattande negativa konsekvenser för svenskars hushållsekonomi, eftersom det är just är hushållen som får stå för notan. För att miljöåtgärder ska kunna genomföras effektivt måste åtgärderna ha folkligt stöd och legitimitet.

I kommuner som Norrtälje, där geografiska förhållanden skapar stora avstånd är ofta bilen en nödvändighet för invånarna. Reduktionsplikten, som syftar till att minska klimatpåverkan, leder i praktiken till en betydande ekonomisk belastning för många barnfamiljer i form av ökade bränslepriser. Att köpa elbilar är inte ekonomiskt möjligt för alla, och många invånare är beroende av sina fordon för att ta sig till arbete, skola och andra vardagliga sysslor. En minskning av reduktionsplikten skulle kunna erbjuda dessa familjer en efterlängtad ekonomisk lättnad, särskilt när kostnader för andra nödvändigheter också fortsätter att stiga.

Reduktionsplikten framställs ofta som en åtgärd som syftar till att stödja den svenska skogs- och lantbrukssektorn. Dock bygger dagens reduktionsplikt i stor utsträckning på användningen av biobränsle, vars huvudsakliga komponent är importerat slaktavfall. Detta leder till att de ekonomiska fördelarna för svenska skogs- och lantbrukare blir begränsade, vilket ifrågasätter effektiviteten av reduktionsplikten som stöd för den inhemska sektorn.

Högre bränslepriser påverkar även matpriserna och inflationen i landet. Genom att sänka reduktionsplikten kan vi minska dessa negativa konsekvenser och underlätta för svenska familjer att få sin ekonomi att gå ihop. Det finns dessutom en folklig förankring för att sänka bränslepriset, vilket troligen var en av de avgörande faktorerna till att Sverige fick ett maktskifte. Det är därför viktigt att lyssna på väljarnas röst och genomföra de förändringar Tidö-partierna gick till val på.

Sammanfattningsvis skulle sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå kunna ge ekonomisk lättnad för svenska hushåll.

Det finns mer effektiva sätt att minska klimatpåverkan på som inte drabbar den egna befolkningen lika hårt till ingen nytta. Vi kan exempelvis öka investeringar i forskning och utveckling av alternativa energikällor och bränslen, samarbeta internationellt för att främja hållbara teknologier och metoder samt stödja övergången till fossilfria energikällor som kan göra större skillnad för klimatet, utan att straffa den egna befolkningen.

Beatrice Timgren (SD), riksdagsledamot, ledamot Miljö- och jordbruksutskottet

Andrea Kronvall (SD), kommunalråd Norrtälje kommun

Svar direkt: Det rullar över fyra miljoner bensin- och dieselbilar på våra vägar. Många av dem kommer att användas i tio-femton år till. Ska vi nå klimatmålen behöver även utsläppen från dessa bilar minska. Men SD-arna kommer inte med ett enda förslag på hur utsläppen från befintliga bilar ska minska. Istället förvärrar de problemet genom att ta bort reduktionsplikten – något som kan öka de svenska utsläppen med fem miljoner ton per år. Sverigedemokraternas bilpolitik är en katastrof för klimatet.