Tack Rune Karlsson för din replik på min artikel om framtidens styre av Norrtälje kommun. Bra att vi delar analysen om att denna fråga är viktig, det vill säga förmågan att attrahera kompetenta, erfarna och omdömesgilla personer till dessa uppdrag.

Däremot övertolkar/slarvar Karlsson i läsandet av min artikel. Jag poängterar dessa utmaningar och möjligheter som kommunen står inför, och frågar hur man kan säkerställa rätt kvalitet bland framtidens politiker och tjänstemän? Jag exemplifierar med ersättningsnivåer, då det nyligen varit en het potatis i kommunen, men inte någonstans hävdar jag att endast ersättningen är svaret. Inte någonstans efterfrågar jag girighet bland tjänstemän eller folkvalda. Detta är Karlssons egen fantasi.

Man bör aldrig betala onödigt mycket för någonting här i världen. Kan Karlsson presentera en kandidatlista över kvalificerade personer, som är beredda att ta på sig styret till lägre arvoden, är det utmärkt! Jag lyfter för övrigt även att höga arvoden inte är någon garanti för kompetens, genom att exemplifiera med det tidigare statsrådet Bolund! Men den innebörden gick tydligen Karlsson förbi?

Jag nämner däremot verkligheten som en ingrediens i denna utmaning och möjlighet. Har Karlsson även missat de många artiklar och reportage de senaste åren, som visar att det blir allt svårare att locka människor till ansvarsuppdrag? Det är kanske den mest intressanta frågeställningen? Demokratins dilemma med å ena sidan folkvalt och rättvist representerat styre. Å andra sidan de mest kompetenta, erfarna och omdömesgilla personerna på styrande poster. Nota bene: Jag förespråkar verkligen demokrati, inget annat, och belyser just därför en av dess utmaningar.

Karlsson kan med fördel även ta del av problematiken inom rekrytering till exempelvis polismyndigheten, barnmorskor och hela vårdsektorn, lärarkåren med många flera, som under många år och genom misskötsel, skapat en ogynnsam situation för kvalitet och leverans inom respektive områden.

En fördel för Norrtälje som växande kommun är att med en ökande befolkning, så växer även urvalet och möjligheterna att hitta fler av dessa duktiga individer i de egna leden. Det är väl ändå positivt Karlsson?

Paradox: En liten krympande kommun med avfolkning och minskande resurser, är ju i ännu större behov av de allra bästa politikerna och tjänstemännen(!).

Ibland griper staten Sverige in genom sitt så kallade skatteutjämningssystem. För några år sedan så betalade exempelvis den förvisso mindre men rika och välskötta Täby kommun, cirka 700 miljoner kronor till den större, hårt ansatta och sämre skötta Malmö kommun, som då gick och byggde sig ett nytt operahus för pengarna.

Apropå det här med kompetenta, erfarna och omdömesgilla politiker och tjänstemän.

Så det kunde vara värre Karlsson.

Inte heller säger jag någonstans att nuvarande eller tidigare kommunledningar i Norrtälje har varit otillräckliga eller inkompetenta. Det saknar jag kunskap om. Jag har nyligen skrivit mig i kommunen efter drygt 20 år utomlands. Jag kan bara bilda mig en uppfattning baserat på vad jag ser, hör och upplever här och nu. De senaste veckornas rapportering i NT, väcker dessa frågor.

Då Karlsson inte bidrar med några nya råd eller rön kvarstår mina frågor. Hur kan Norrtälje Kommun och dess invånare attrahera Sveriges vassaste politiker och tjänstemän, på en konkurrensutsatt marknad? Hur ser kommunens egen strategi för detta ut?

Idag, när detta skrivs, nås jag just av en artikel om att kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje väljer att avgå till sommaren. Han uppger omfattande kvällsarbeten och för lite tid för familjeliv som huvudanledningar till sitt beslut. Men även det negativa inslaget av hot och respektlöst bemötande som ofta följer med offentliga uppdrag i dagens samhälle. Inget av dessa problem torde lösas med höjda arvoden, så verkligheten Karlsson, är betydligt mer komplex.

Magnus Brehmer