Den 27 januari, Förintelsens minnesdag, arrangerades på eftermiddagen ett glädjande välbesökt minnesprogram i Norrtälje stadsbibliotek. De flesta som bänkade sig var medelålders, med icke så elastiska trumhinnor är min kvalificerade gissning men också ungdomar från Roslagens kulturskola.

Fortfarande har biblioteket inte en fungerande ljudanläggning så till vida att det tjuter fruktansvärt i vissa lägen. Tre gånger under arrangemanget är decibeltalet så kraftigt, att det smärtar i öronen. Skrik hörs! Döm om min förvåning när en av de ansvariga säger/hoppas ”att ingen fick tinnitus”. Även om det är menat som ett skämt (?), är det en dum och arrogant kommentar, och vittnar dessutom om att här finns det kännedom om hur starka ljud påverkar hörselhälsan. Då blir repliken än värre.

Vid för starka ljud kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat och nervceller i hörselnerven skadas. Ju starkare ljudet är desto kortare tid krävs för att en permanent skada ska uppstå. Direkt efter ett kraftigt ljud kan man få lock för örat och nedsatt hörsel och i värsta fall tinnitus.

Det är som sagt inte första gången det händer och alltså inte tillfälligt. Är detta försvarbart? Då vill jag höra argumenten.

Mary-Ann Thysell