Mats Dannewitz Linder har skrivit en artikel om att uthålligt skogsbruk har en mörk framtid. Jag tänkte kommentera hans synpunkter lite kortfattat.

Mats skriver att enligt TV programmet ”Slaget om Skogen” betalar de svenska skogsbolagen de lägsta priserna i Europa för avverkat virke. Det tror jag stämmer, och det bara visar hur viktigt jag tycker det är att vara med i en skogsägarförening som har har större möjlighet att förhandla fram rättvisa priser på avverkat virke genom att ha egna industrier och övrig kompetens.

Som gammal bonde vet jag av erfarenhet att vi råvaruproducerande företagare har fått slita hårt för att få lönsamhet, det gäller skog, livsmedel, fiske med mera. Det är många som ska leva på förädlingen och procenten innan varan når konsument.

Sen kommenterar Mats Skogsstyrelsen rapport 2022-12 där styrelsen säger att avverkningsstrycket är högt på marker med höga naturvärden. Sedan nämns att barkborrarna äter upp tilltro till trakthyggesbruk.

Då jag har skött mina skogar som många andra små skogsägare i Roslagen, genom småskaligt skogsbruk, plockat bort alla vindfällen (ibland med hjälp av min häst) för att inte skada kvarvarande skog, avverkat vid behov samt efter stormar och har det blivit luckor så planterar man med tall, lärk och gran. Asp och björk brukar komma genom naturen själv. Därför har jag haft mer än halva min skogsareal som gammelskog med blandade trädslag som har gett möjlighet för naturintresserade, svampplockare med mera att kunna njuta av en framkomlig gammelskog.

Men efter stormen Alfrida och två torra och varma somrar har jag varit tvungen att avverka alla granar i gammelskogen på grund av stora barkborreangrepp. Mina funderingar går till skogsstyrelsen och länsstyrelsen som har ordnat en mängd naturreservat i Roslagen, bland annat ett flertal i min omedelbara närhet, där kan det ligga obegränsat med vindfällen som är barkborrarnas optimala förökningsplats medan vi skogsägare får ha max tre kubikmeter vindfällen per hektar inom bekämpningsområden.

Därför är det helt otroligt att Skogsstyrelsen tidning Skogseko förklarar hur viktigt det är att förebygga förökning av barkborrar genom olika metoder, medan man i naturreservat odlar barkborrar i en skog som man inte kan ta sig fram i på grund av alla vindfällen och döda stående granar som kan ramla när som helst med risk för människoliv. Undrar om meningen med naturreservatens döda skog är att den ska föryngras genom skogsbränder på grund av åska som det skett i historiska tider.

Roslagen med sin kalkrika bergrund och bondeskogsbruk har skapat de naturskogar som finns genom generationers arbete, jag kan nämna att det fanns gammelgranar i min naturskog som innehöll 3,5 kubikmeter virke vilket är mer än 2,5 gånger en vanlig ståtlig gran på 25 meter.

Jag har inte akademisk skoglig utbildning-, men jobbat i skogen mer än 40 år och skött min skog i 30 år, som enkel skogsbonde undrar jag hur det kan vara på detta viset att staten kan odla granbarkborrar utan att det blir nån påföljd.

Hans Andersson, Södertjära