En debatt har pågått i såväl Norrtelje Tidning som i sociala medier kring det borgerliga experimentet med närakuter. Liberalerna hävdar envetet att närakuter är lösningen för framtidens sjukvård. Tvärtom har närakuterna visat sig vara ett dyrt fiasko som dränerar regionens resurser. Trots detta vill högerstyret starta ytterligare två närakuter, i privat regi.

Det är en gigantisk felsatsning. I stället borde pengarna läggas på vårdcentraler och akutsjukhus, menar Vänsterpartiet.

Vid första anblick kan konceptet närakut låta som en bra idé: en vårdnivå mellan vårdcentral och akutmottagning som kan avlasta de hårt pressade akutsjukhusen. Många har också fått bra hjälp på närakuterna och blir därför rädda när Liberalerna varnar för att andra partier vill lägga ner dem. Men faktum är att samma vård tidigare erbjöds på husläkarjourerna, som nu läggs ned i takt med att närakuterna öppnas.

Upplägget med närakuter har visat sig ha flera allvarliga nackdelar. De är till att börja med väldigt dyra. Ett besök på vårdcentralen kostar regionen 990 kronor medan ett besök på närakuten kostar 1 389 kronor. Det blågröna styret lägger över 500 miljoner kronor på närakuterna varje år. Samtidigt gör de en ”satsning” på vårdcentralerna i storleksordningen 250 miljoner. Det är en felprioritering som vi vill ändra på om vi får väljarnas mandat i höstens val.

I Norrtälje låg husläkarjouren tidigare på Södra vårdcentralen, nära akutsjukhuset och med möjligheter att skicka patienter till exempel till röntgen eller provtagning. Den nya närakuten är inklämd tillsammans med sjukhusets akutmottagning, som redan innan var trångbodd. Husläkarjouren bemannades av utbildade allmänspecialister som också arbetade på vårdcentralerna. Läkarna på närakuten är anställda av sjukhuset och saknar ofta den allmänmedicinska specialiseringen, vilket i förlängningen leder till dyrare och sämre vård, bristen på kontinuitet oinräknad.

Närakuterna syftade till att avlasta sjukhusens akutmottagningar, men dessa är fortfarande överfulla och sjukhusen har för få vårdplatser. I stället händer det att patienter skickas vidare till en akutmottagning efter flera timmar på en närakut. Det kostar både pengar och onödigt lidande. Närakuterna tar också emot de patienter som tidigare gick till husläkarjouren och kanske bara har behov av att besöka primärvården utanför kontorstid.

Trots att Kommunalförbundet för sjukvård och omsorg (KSON) har ett relativt stort självbestämmande inom Region Stockholm var man först ut med att lägga ner den väl fungerande husläkarjouren efter det beslut som tagits i regionen. Vänsterpartiet protesterade mot detta, som också skedde mitt under pandemin, och anser att det är hög tid att börja prioritera och använda pengarna där de behövs mest.

Den halva miljard som nu läggs på närakuter kan användas till att förbättra vårdcentralerna. Detta skulle på riktigt avlasta sjukhusen. Din vårdcentral ska ha tid för dig. Du ska lätt få kontakt och få träffa vårdpersonal som känner dig. Vårdcentralerna måste få resurser för att anställa fler läkare så att varje läkare ansvarar för max 1 500 patienter. Om du får en akut krämpa ska du kunna vända dig till en vårdcentral även utanför kontorstid. Du ska bli omhändertagen oavsett var du bor. 74 procent av stockholmarna vill ha en fast läkarkontakt, det kan vi bara uppfylla om vi ger vårdcentralerna ordentligt med resurser.

I Norrtälje hade vi en fungerande husläkarjour, ingen efterlyste en närakut. Däremot skriker professionen efter resurser till akutsjukhusen och vårdcentralerna. Vänsterpartiet vill lyssna på patienter och personal, vi vill avskaffa vinster i vården och se till att resurserna läggs där det finns mest behov. Förutom att förstärka primärvården, måste vi öka antalet vårdplatser på sjukhusen och förbättra personalens villkor så att fler vill jobba kvar.

Catarina Wahlgren (V), gruppledare Region Stockholm