För civilsamhällets sociala och idédrivna byggande (bygg- och bogemenskaper, småskaliga byggkooperativ, lokala utvecklingsbolag och bygdebolag) har investeringsstödet varit helt avgörande för att få projekt genomförda under de senaste åren. Det handlar både om att bygga på så kallade ”svagare marknader”, i mindre orter och utanför tätortscentrum och att bygga för grupper med lägre betalningsförmåga.

Svårigheten att lyckas genomföra och finansiera byggprojekt på svaga marknader är att vi har en modell för bostadsfinansiering där kreditmarknaden utifrån regelverken är tvungna att värdera projektets marknadsvärde i stället för att se till dess bruksvärde. Detta gör det omöjligt att få finansiering till projekt där marknadsvärdet riskerar att understiga produktionskostnaden – vilket är fallet i de flesta mindre kommuner och orter.

Små byggande aktörer utan omfattande eget kapital är helt utlämnade åt kreditmarknaden och investeringsstödet har under senare år varit det som tippat över kalkylen på rätt sida strecket, så att kreditgivare kunnat låna ut de medel som möjliggjort projekten. Politikerna i riksdagen tycks omedvetna om hur framgångsrikt investeringsstödet har varit.

Här är några konkreta exempel:

· I Gerlesborg i Tanums kommun beställde tolv kvinnor tillsammans ett energisnålt flerbostadshus. Enligt gruppens bedömning var investeringsstödet avgörande för att huset kunde byggas. Projektet startade flyttkedjor och inflyttning till kommunen. I dag står 50 personer i kö för lägenhet och i närområdet planeras för 26 nya kooperativa hyresrätter i projektet Andreastorpet – också det direkt beroende av investeringsstödet.

· I Nyköpings kommun har ett framgångsrikt första bostadsbygge, drivet av det lokala bygdeägda utvecklingsbolaget, lett vidare till att etapp två nu är under uppförande. Totalt byggs 20 nya lägenheter i tidigare tynande Stavsjö, 35 km från tätorten Nyköping. Som ett resultat av framgångssagan är ytterligare tre projekt under planering i Kolmården, i Norrköpings kommun. Detta är platser där allmännyttan inte bygger i dag. Inget av dessa fem projekt skulle ha fått finansiering utan det statliga investeringsstödet. Likt de redan finansierade projekten i Stavsjö så förlitade sig byggemenskaperna i Kolmården på investeringsstödet och det funktionella regelverk som fanns på plats när de startade. Nu riskerar deras planer att gå i stöpet i väntan på ett eventuellt återinförande av investeringsstödet eller motsvarande lösning.

Vi är gärna med i dialogen kring ett utvecklat – inte avvecklat – investeringsstöd.

Vi uppmanar våra lokala politiker att se idédrivet byggande och boende som en stor möjlighet att utveckla alla delar av Norrtälje kommun. I Älmsta skapades för snart 20 år sedan Solhem kooperativa hyresrättsförening. Föreningen köpte och byggde om ett nedlagt äldreboende till kooperativa hyresrätter och skapade fler boendemöjligheter i bygden.

På Björkö driver Björkö Landsbygdsutveckling projekt Björkö Kyrkby, där visionen är att inte enbart mycket kapitalstarka personer ska få möjligheten att kunna bosätta sig på vackra Björkö. Kommunägda Roslagsbostäder skulle tillsammans med oss kunna bygga hus för kooperativa hyresrätter utanför tätorterna, ett bra sätt att kunna tillhandahålla bostäder för fler invånare och utveckla Norrtäljes landsbygd och skärgård!

Åke Söderström, ordförande, Coompanion Roslagen & Norrort

Mats Wedberg, ordförande, Förenade Solhem kooperativa hyresrättsförening

Bo Gidlöf, Björkö Landsbygdsutveckling

Gordon Hahn, ordförande, Coompanion Sverige

Jan Svensson, ordförande, Mikrofonden Sverige