Just nu pågår ett krig där Ryssland har invaderat Ukraina, ett europeiskt land i Sveriges närområde. Det är närmare från Skåne till Kiev än från Skåne till Kiruna(!). Sverigedemokraternas hållning till om Sverige bör hjälpa flyktingar från Ukraina har efterfrågats av Reidar Carlsson här i Norrtelje Tidning.

Har man någon som helst koll på Sverigedemokraternas politik bör man veta att vår asylpolitik i årtionden gått ut på att flyktinghjälp skall ges till de som befinner sig i krisernas närområden, vilket är de allra flesta flyktingar och de som har det allra svårast. Det är huvudanledningen till att vi så högljutt protesterat när människor rest tusentals kilometer genom tio säkra länder för att söka asyl just i Sverige, ofta av ekonomiska skäl. Samtidigt har Sverige länge haft en alldeles för stor asylinvandring och tagit emot många fler än vad vi har kapacitet att integrera. Konsekvenserna ser vi dagligen i vårt samhälle och följderna kommer bestå under lång tid framöver.

Nu har vi en situation där Ukrainas självständighet som europeisk stat står på spel. Ukraina är förvisso inte ett direkt grannland till Sverige men ligger definitivt i vårt närområde.

EU förbereder en samordnad respons genom aktivering av massflyktsdirektivet. Detta innebär att alla ukrainare kommer släppas in i unionen, att de ska stanna i inreselandet och sedan omfördelas av medlemsländerna (vilket är frivilligt). Sverigedemokraterna stödjer den ansatsen.

Vidare ska regeringen meddela EU Sveriges mottagningskapacitet och sedan upphandla boenden hos migrationsverket. Detta är vad kommunerna har att förhålla sig till i skrivande stund. Det kommunerna, inklusive Norrtälje kommun, kan göra redan nu är att efterfråga personer som är villiga att ta in ukrainare i sitt hem och även i övrigt inventera mottagandekapaciteten.

Det finns andra sätt att bistå med hjälp, alla varken kan eller vill ta sig just till Sverige. Polen, Ungern, Rumänien är närmsta grannar och tar just nu ett stort ansvar i form av mottagande av flyktingar. Resurser behöver skickas i form av mat, kläder och förnödenheter. Sverige kommer även att bistå med vapen till Ukraina, där alla partier i riksdagen förutom Vänsterpartiet var eniga om detta.

Innan invasionen var ett faktum medverkade Jimmie Åkesson (SD) i Sveriges Televisions ”30 minuter” där han sade följande: ”Ukraina är ett närliggande land, både geografiskt men också kulturellt, det är klart att vi har ett stort ansvar moraliskt ansvar och humanitärt ansvar för situationen där och eventuella flyktingströmmar. Sverige har tyvärr bedrivit en asylpolitik historiskt i decennier som har gjort att vi har enorma problem, jag har svårt att se förutsättningarna att ta emot några större antal flyktingar från Ukraina men jag utesluter inte det, men vi får förhålla oss till det när vi är där.”

Vad som hände dagarna efter programmet sändes vet vi nu. Ryssland har invaderat Ukraina och vi har alla sett hjärtskärande bilder på kvinnor och barn som tvingas fly landet och lämna kvar sina fäder, makar och bröder vilka heroiskt stannar kvar för att försvara sin nation och sin frihet.

En intressant iakttagelse är att Reidar Carlsson inte tar upp eller kritiserar exempelvis statsminister Magdalena Andersson (S) uttalande i Dagens Nyheter dagarna efter invasionen ”Det kan inte vara så att Sverige gång på gång tar det absolut största ansvaret. Rimligen bör länderna som inte tog lika stort ansvar då ta ett större ansvar den här gången”. Migrationsminister Anders Ygeman (S) uttryckte ungefär samma sak innan de båda vände och meddelade att Sverige visst ska ta emot ukrainare (som en händelse efter att en opinionsmätning visat att det finns starkt svenskt stöd för mottagande).

Denna inställning är för en sverigedemokrat inte kontroversiell i sig utan det intressanta ligger i avsaknaden av ramaskri från skribenter och politiska motståndare givet situationen i Ukraina. Reidar Carlsson kallar trots allt Jimmie Åkessons uttalande (citerat ovan) till mottagande för inhuman. Vad var då inte Socialdemokraternas initiala hållning? Reidar Carlsson bekräftar min bild av att det är avsändaren av budskap som styr reaktionerna på dem.

Andrea Kronvall (SD), oppositionsråd

NT kommenterar:

På Sverigedemokraternas hemsida står det under rubriken "Ukraina, frågor och svar" (daterad 25 februari 2022): ”Det kommer med största sannolikhet inte finnas ett behov av att ta emot asylsökande i Sverige, och skulle ett sådant behov uppstå så har vi liten kapacitet att göra det. Sverige är idag fullt."

Det var i linje med vad Sverigedemokraternas landsdagar beslutade i november: partiets mål är noll asylsökande och ökad återvandring. Det var också i linje med SD-ledaren Jimmie Åkessons uttalande i "30 minuter".

Den 4 mars skriver Sverigedemokraterna på sin hemsida: ”Sverige ska göra vad vi kan för att ge tillfällig fristad för så många ukrainska kvinnor, barn och skyddslösa som vi har kapacitet för".

På en vecka har alltså Sverigedemokraterna svängt totalt. Det är bra att partiet anpassar sig till verkligheten och förstår att även Sverige måste ta emot människor som flyr ett krig i sitt hemland. Det är bara att hoppas att denna insikt finns kvar under hela kriget i Ukraina, och även därefter.

För övrigt är det en väldigt stor skillnad mellan att vilja ta emot noll flyktingar från Ukraina, vilket Sverigedemokraterna tidigare ville, och att inte vilja ta emot lika stor andel flyktingar som 2015, som var Socialdemokraternas tidigare linje. Det inser säkerligen också Andrea Kronvall.

Reidar Carlsson