Våra socialsekreterare utför ett mycket viktigt och ansvarsfullt arbete. Det är också ett arbete som innebär stor psykisk press. Det är svårt att rekrytera socialsekreterare och personalomsättningen är stor. Det är bakgrunden till att socialförvaltningen i Norrtälje sedan september 2019 bedrivit ett projekt med förkortad arbetstid för en grupp socialsekreterare.

Socialförvaltningen i Norrtälje har sedan september 2019 bedrivit ett projekt med förkortad arbetstid för en grupp socialsekreterare. Nu har alliansstyret beslutat att projektet ska upphöra. Vi vill få en förklaring till varför man avslutar ett framgångsrikt projekt, skriver Bengt Annebäck, Maria Gerlofsson och Camilla Rydstrand.
Bild: Sara Borg
Reidar Carlsson har i flera ledare i Norrtelje Tidning ondgjort sig över projektet. Han betecknar det som meningslöst och att det aldrig skulle ha startats. Nu har alliansstyret beslutat att det ska upphöra trots att en utvärdering av projektet visat det medfört klart minskad stress och bättre återhämtning hos socialsekreterarna som deltagit.
Annons
Annons
Vi förutsätter att företagshälsovården varit inkopplad på utvärderingen av projektet med arbetstidsförkortning och att det gjorts omfattande intervjuer med socialsekreterarna. Det skulle var intressant att få veta om också företagshälsovården och socialsekreterarna anser att projektet varit meningslöst.
En orsak till att projektet ifrågasatts är att man inte uppnått lägre sjukskrivningstal eller minskat personalomsättningen. Det är förstås osannolikt att sjuktalen skulle gå ner under en två år lång pandemi och lika osannolikt att personalomsättningen skulle minska när belastningen ökar. Det krävs många insatser för att bli en attraktiv och arbetsgivare i ett bristyrke.
Vi vet att den psykiska ohälsan ligger bakom en mycket stor del av de höga sjukskrivningstalen. Vi som har erfarenhet av stressrehabilitering vet också att utmattningssyndrom ofta orsakas av svårigheter att påverka sitt arbete och brist på återhämtning. Det drabbar ofta kvinnor i människovårdande yrken som måste ta svåra beslut, har hög ambitionsnivå och hög belastning under lång tid. Det stämmer ofta med just socialsekreterarnas arbetsförhållanden.
Den psykiska ohälsan och dålig arbetsmiljö kostar samhället mångmiljardbelopp och stort personligt lidande.
För oss miljöpartister är förebyggande arbete i folkhälsa och en god arbetsmiljö väsentligt. Om det stämmer att stressnivån har minskat påtagligt och återhämtningen förbättrats, är det mycket goda resultat av det här projektet. Självklart borde det få kunna pågå ytterligare ett par år så att en ordentlig utvärdering kan ske när pandemin lagt sig.
Annons
Vi vill nu att alliansstyret redovisar lärdomar av projektet och vad den fortsatta utvärderingen visade. Vi vill också få en förklaring till varför man avslutar ett framgångsrikt projekt.
Annons
Bengt Annebäck (MP), legitimerad läkare
Maria Gerlofson (MP), handledare stresshantering
Camilla Rydstrand (MP), gruppledare
NT kommenterar:
Jag förstår att företrädare för Miljöpartiet tycker att projektet med kortare arbetstid skulle ha fortsatt några år till, gärna för evigt. Men det beror på att partiet alltid tror att förkortad arbetstid ger positiva effekter, trots att mängder av liknande projekt i andra kommuner har gett samma resultat som det som Norrtälje kommuns socialförvaltning nu har genomfört.
Ja, stressnivåerna minskade. Det är naturligt om arbetstiden kortas. Men sjukfrånvaron och personalomsättningen minskade inte, så arbetstidsförkortningen får betalas av skattebetalarna. Frågan är då varför skattebetalarna skall gynna just socialsekreterarna. De utför ett mycket viktigt och ansvarsfullt arbete, men det gäller många andra anställda inom kommunen. För övrigt är jag säker på att om utvärderingen hade visat att stressen hade ökat, så hade företrädare för Miljöpartiet hävdat att detta berodde på pandemin, inte på den kortare arbetstiden.
Nej, arbetsbelastningen ökade inte. Samtidigt som projektet inleddes genomfördes en effektivisering av socialsekreterarnas arbete som gjorde att deras arbetsuppgifter minskade. Genom projektet togs den effektiviseringen ut i kortare arbetstid istället för genom färre anställda.
Annons
Nej, projektet var inte framgångsrikt. Syftet var att minska sjukfrånvaron och personalomsättningen. Så har inte skett. Självklart kan pandemin ha påverkat, liksom andra faktorer, men yttre faktorer kommer alltid att påverka. Om projektet skulle pågå två år till så skulle säkerligen Miljöpartiet hitta nya faktorer att skylla på, och kräva att projektet skulle få fortsätta på grund av dessa.
Det är därför mycket bra att alliansstyret nu avslutar projektet.
Reidar Carlsson