Glädjande nog var det fler som reagerade på Reidar Carlssons ledartext i Norrtelje Tidning den 21 december 2021. Den kommentar från Reidar Carlsson som följde efter repliken från Naturskyddsföreningen Roslagen resulterar här i ytterligare en replik.
I kommentaren skriver Reidar Carlsson: ”Det tyder på en okunskap om hur de mindre skogsägarna tänker – för det är ju bara i deras skogar som Skogsstyrelsen har registrerat nyckelbiotoper. De stora skogsägarna har sluppit det. Det är skogsägaren som har skapat den värdefulla biologiska mångfalden genom sitt sätt att sköta sin skog. Varför skulle skogsägaren sluta med det bara för att nyckelbiotopen avregistreras?”
Annons
Annons

Många av de rödlistade arterna klarar inte att överleva i dagens skogsbruk. Fragmentiseringen försvårar eller till och med omöjliggör arters förflyttning i landskapet, skriver Ola Nordstrand.
Bild: Jörgen Svendsen
Till att börja med – en nyckelbiotop är en nyckelbiotop tack vare sina höga naturvärden oavsett om den är registrerad eller inte. Vad gäller den biologiska mångfalden som finns idag så är den inte ett resultat av tidigare skogsägares vård. Dagens biologiska mångfald är ett resultat av, eller snarare trots, tidigare skogsägares brukande av skogen, varför dagens situation kan beskrivas som den biologiska mångfald som överlevt. Människan har genom alla tider tagit det man behövt från naturen. Man hämtade sin ved, sitt stängsel, sitt timmer från skogen och lämnade också sina kor på skogen (skogsbete), vilket formade skogen och markerna under hundratals år.
Skogen och markerna brukas på ett annat sätt i dag. Många av de rödlistade arterna klarar inte att överleva i dagens skogsbruk (trakthyggesbruket) som vi haft i stor skala de senaste 60 åren. Fragmentiseringen försvårar eller till och med omöjliggör arters förflyttning i landskapet. Den så kallade självverksamheten, som beskrivs ovan, där man tar ut ved etcetera från skogen, är i dag nere på rekordlåga nivåer på grund av att det inte lönar sig. Det är främst industriellt skogsbruk som är lönsamt.
Reidar Carlsson påstår vidare i sin kommentar: ”Eftersom skogsföretag inte tar emot skog från nyckelbiotoper, på grund av FSC-certifieringen, blir marken i en nyckelbiotop i praktiken värdelös. För att undvika detta börjar många skogsägare sköta sin skog på ett sätt som minskar risken för att en nyckelbiotop uppstår, och därmed risken för att marken blir värdelös. Det innebär sämre biologisk mångfald.”
Annons
Annons
FSC (Forest Stewardship Council - ett certifieringssystem) och PEFC (liknar FSC, men är mer anpassat till det småskaliga privata skogsbruket) har inneburit stora vinster för skogsindustrin men knappast för den enskilde skogsägaren, ej heller är det knappast den biologiska mångfaldens fel att certifierade företag ej velat ta emot virke från nyckelbiotoper. Det är fullt tillåtet att sälja virke från en nyckelbiotop. Om nu skogsindustrin ska fortsätta att vara certifierad måste det till någon ny form av certifiering eller inventering om nu inga nyckelbiotoper ska finnas.
Att påstå att ett område som innehåller en rik biologisk mångfald är värdelöst innebär att vi bör ta ställning till med vilken rätt vår generation får begränsa jordens arter och fortsätta att utarma skogens mångfald. Att sedan den skogsägare som ”vann” mot Skogsstyrelsen inte blev prövad i Högsta förvaltningsrätten, innebär ju att det bör finnas ett antal rättsutslag i lägre instans om nyckelbiotoper ska kunna överklagas eller ej.
Att radera registrerade nyckelbiotoper och därmed ta bort kunskap om värdena i skogen är som att bränna böcker, och det kan ingen vinna på. Vi är djupt oroade av den skogsdebatt som sker i dag med en ökad polarisering mellan olika perspektiv. Och den största förloraren är naturen eftersom biologiskt värdefulla skogsområden försvinner hela tiden i Roslagen, och ersätts med monokulturer.
Vi tror att det går att förena ett sunt och varsamt skogsbruk med naturvård, där skogsägare kan få ersättning så att det lönar sig att bevara värdefull natur, och där man fokuserar på kvalitet istället för kvantitet. Roslagen har genom sin natur oskattbara värden, och vi måste hjälpas åt att bevara dem.
Annons
Ola Nordstrand, Naturskyddsföreningen Roslagen
Annons
(Ola Nordstrand är också ledamot i Norrtäljes kommunfullmäktige för Vänsterpartiet.)
NT kommenterar:
Jag är också djupt oroad av den skogsdebatt som sker i dag, med ökad polarisering. Och tyvärr tycker jag att Ola Nordstrands inlägg är ett exempel på detta.
Ett exempel är hur han misstolkar när jag i min kommentar skrev att en nyckelbiotop blir ”i praktiken värdelös” för ägaren. Jag tror att han mycket väl förstod att jag menade att området blir ekonomiskt värdelöst, inte att det blir värdelöst när det gäller biologisk mångfald. Så är det självklart inte.
Det tycks tyvärr saknas en vilja hos en del i Naturskyddsföreningen att förstå hur skogsägarna resonerar och att de också sätter ett värde på den biologiska mångfalden. Istället dras alla skogsägare över en kam och ses som förstörare av den biologiska mångfalden. Det gynnar inte en konstruktiv debatt.
Det är bra att Ola Nordstrand slutar sin replik med ”Vi tror att det går att förena ett sunt och varsamt skogsbruk med naturvård”. Det tror jag också. Men det måste ske utan att förolämpa skogsägarna eller att konfiskera deras mark utan ersättning. Och det måste också ske på ett sådant sätt att det fortfarande finns lönsamhet i skogsbruket. Om skogsbruket blir olönsamt kommer tiotusentals arbeten i skogsindustrin att försvinna liksom många tiotals miljarder i skatteintäkter. Då lär det inte bli lätt för staten att finansiera den ersättning till skogsägarna som Ola Nordstrand vill betala.
Reidar Carlsson