För trafiken krävs körkort och för att jaga krävs jaktlicens. Om olyckor eller vådaskjutningar sker behöver man se över rutiner, regelverk och öka kunskapen hos dem som kör bil eller jagar.

Vi är på väg att i vårt land missa målet med skogsbruket i förhållande till skogens egenvärde. Vi har slagit in på en skadlig och farlig väg av trakthyggesbruk och monokulturer som utarmar den biologiska mångfalden. Som en följd på detta i kombination med klimatförändringarna ser vi omfattande stormskador, barkborreangrepp och skogsbränder.

Ungefär tre procent av Sveriges befolkning är enskilda skogsägare och de äger tillsammans nästan hälften av all skog. En fjärdedel ägs av privata skogsbolag. Den sista fjärdedelen ägs av staten, kommuner och kyrkan.

Det vilar med andra ord ett stort ansvar på de enskilda skogsägarna. Det är rimligt att regeringen och staten ställer krav på adekvat kunskap om värdet av nyckelbiotoper och den enskilda skogsägarens ansvar för att på ett långsiktigt och hållbart sätt vårda och bruka skogen.

Klimatförändringarna och behovet av att skydda biologisk mångfald i de få kvarvarande bestånden av gammelskog, naturskog och kontinuitetsskog vädjar till oss om att se över regelverket och ha praktiska mål för skogen som främjar dess egenvärde och funktion som kolsänka. Staten bör, i motsats till Reidar Carlssons förslag i ledaren i Norrtelje Tidning den 21 december, subventionera en omställning till hyggesfria metoder och se till att skogsägare som skyddar nyckelbiotoper får kunskap om värdet av dessa och ekonomisk kompensation. Man skulle även kunna se över om skogsägaren bör kunna vårda sin skog på ett sätt som främjar de skyddsvärda biotoperna.

Öppenhet, dialog och flexibilitet mellan forskare, utbildningsinstitut, miljörörelse, politiker, skogsägare och de som jobbar i och med skogen är önskvärd. Vi vill tro att var och en säkert vill göra det rätta och har goda intentioner, men ser på skogen ur olika perspektiv. Kunskapen om unika naturvärden och deras roll behöver öka.

Marie Arnesdotter, Hallstavik

Johan Wihlborg, Singö

NT kommenterar:

Jag håller med Marie Arnesdotter och Johan Wihlborg om mycket av det de skriver i sin replik. Men jag är lite fundersam över ett par saker.

För det första undrar jag om de är medvetna om att det är skogsägarnas sätt att bruka skogen som har skapat nyckelbiotoperna. Utan skogsskötsel hade säkerligen många av dessa biotoper inte uppstått, utan skogen hade bestått av urskog.

För det andra undrar jag om Marie Arnesdotter och Johan Wihlborg är medvetna om hur mycket det skulle kosta för staten att betala skogsägarna ekonomisk kompensation för nyckelbiotoperna. I en rapport från 2020 uppskattar Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att skulle det kosta 4,7 miljarder kronor att ersätta skogsägarna för den mark som i dag är registrerad som nyckelbiotoper, och cirka 42 miljarder för alla nyckelbiotoper som inte är registrerade.

Marie Arnesdotter och Johan Wihlborg tar inte heller upp att kammarrätten i Stockholm har sagt att Skogsstyrelsens nyckelbiotopsregistreringar är olagliga. Det är mitt huvudargument för att Skogsstyrelsen skall avregistrera alla nyckelbiotoper. Det svenska rättssamhället måste omfatta även de enskilda skogsägarna.

Reidar Carlsson