Lomma är en kommun med en stabil borgerlig majoritet och moderat styre. Kommunstyrelsens ordförande, Robert Wenglén (M), är doktor i företagsekonomi. Han har forskat kring lärande och kring styrning av professionella organisationer. Det finns alltså skäl att lyssna på vad han kommit fram till.

Lomma har tio grundskolor. Lärarbehörigheten är hög och elevernas resultat goda. En skola är en Montessoriskola som drivs av ett föräldrakooperativ. Övriga skolor är kommunala. Samtliga skolbyggnader ägs av kommunen, vilket betyder att de har full kontroll.

I en intervju i Aftonbladet säger Robert Wenglén: ”Om man som politiker inte tror på sin egen förmåga att ansvara för skolan ska man lägga ut verksamheten på friskolor. Men om man har en tanke kring hur man skapar likvärdiga skolor med hög kvalitet, då ska man hålla i ansvaret.”

Om valfriheten säger han i samma intervju: ”Det är ett förförande, men tunt löfte. Det är inte så att ett barn kan välja skola.” Man kan söka till en viss skola, men det finns inga garantier att man ska få en plats i den skola man sökt till.

I en artikel i Sydsvenskan i mars 2020 skriver Robert Wenglén: ”Att släppa rådighet över kärnverksamhet är riskfyllt. Privata koncerner skulle i de flesta fall anse det som otänkbart att outsourca kärnverksamhet.”

Aktiebolag, med lagkrav på att generera vinst till ägarna, hör, enligt Robert Wenglén, inte hemma i skolsektorn. Framförallt gäller det koncerner. ”Värdet finns inte i vinsten på den enskilda skolan, utan i att bygga upp och utnyttja skalfördelar, så att man kan sälja för stora pengar.” Ett exempel på det är Internationella engelska skolan (IES), som för något år sedan köptes ut från börsen av Paradigm Capitals för över tre miljarder kronor. Tidigare huvudägaren, det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, beräknas ha tjänat runt en miljard på sitt innehav. Ungefär lika mycket har grundaren Barbara Bergström tjänat.

De privata skolkoncernerna väljer alltid att etablera sig i städerna – där efterfrågan är stor. I de mindre tätorterna och på landsbygden är affärsmöjligheterna små. Där etablerar man sig inte. Den, av de borgerliga partierna, så omhuldade valfriheten finns inte på landet och klyftan mellan stad och land förstärks.

Till det kommer att det barn som sökt en plats på en friskola och fått den, ändå inte får någon skolskjuts. Det kanske inte har så stor betydelse för den som bor i staden, men för den som bor på landsbygden kan det vara ett oöverstigligt problem.

Det finns många skäl till att vara skeptisk till den entusiasm som borgerliga politiker visar när det gäller Internationella engelska skolans etablering i Norrtälje. Vi har ofta fått höra att ordning, studiero och trygghet skulle vara bra i de skolor som drivs av IES. Det är det vanligaste argumentet från skolans försvarare.

Enligt den stora skolenkät som Skolinspektionen årligen genomför, så har de elever som går på IES-koncernens skolor inte den uppfattningen – tvärtom. Just ordning, studiero och trygghet anser de vara sämre där än på andra skolor. Vill du kolla själv? Här är en länk till enkäten från vårterminen 2021.

En undersökning, som Lärarnas riksförbund nyligen låtit genomföra, visar att endast var fjärde (25 procent) moderat väljare stöder det egna partiets skolpolitik. Undersökningen visar också att de moderata väljarna, i likhet med övriga partiers väljare, prioriterar likvärdigheten före det fria skolvalet.

Stödet för friskolevinster är enligt samma undersökning mycket lågt och trenden är sjunkande. Färre än var femte väljare (18 procent) anser att friskolor ska ha möjlighet att ta ut vinst. Bland Moderaternas väljare är stödet högre (35 procent), men det är ändå en stor majoritet inom partiet som är emot vinstutdelning inom välfärden.

Det är dags för våra borgerliga kommunpolitiker att överge sina ideologiska låsningar och se skolan och den politiska verkligheten, så som den är.

Christina Hamnö (V)

Rune Karlsson, Husinge