Internationella engelska skolan (IES) kommer att dra till sig elever från de kommunala skolorna. Vi vet inte vilka skolor som kommer att drabbas.

När en elev flyttar från en skola till en annan tar eleven med sig hela sin skolpeng. Den skola som eleven lämnar blir därmed av med hela intäkten, men den enda kostnaden som försvinner är den för mat, dator och läromedel. Den utgör ungefär en tiondel av de totala kostnaderna. Den stora kostnaden kvarstår – den för lokaler, lärare och övrig personal.

Mindre skolor på landet som på det här sättet förlorar elever kan bli tvungna att stänga. Andra överlever, men får svårt att klara ekonomin.

Det finns då två sätt att klara situationen. Antingen spar man in på det som går att spara på. Det kallas i budgeten för effektiviseringar och det drabbar i första hand de svagaste eleverna. Eller också skjuter kommunen till pengar genom att höja skolpengen. Ofta blir det frågan om både och.

Om kommunen höjer skolpengen för de kommunala skolorna, så måste man enligt gällande lag höja skolpengen till IES med samma belopp per elev. Den skola som orsakat problemen och som inte drabbats av några kostnadsökningar får mer pengar. Vinsten ökar och överskottet kan man använda för att köpa upp andra mindre skolor och på så sätt skaffa sig en än mer dominerande ställning på den svenska skolmarknaden. Vill man inte det, så kan man höja utdelningen till aktieägarna.

Lärarnas Riksförbund har kontaktat Sveriges samtliga 290 kommuner och frågat om de har höjt sin skolpeng för att de egna skolorna har gått med underskott och att de därför i efterhand har tvingats att kompensera friskolorna med motsvarande belopp. 245 kommuner har svarat. Av dessa har 62 svarat att de har betalat ut extra ersättning till friskoleföretag av det här skälet.

Eskilstuna betalade 2019 ut 3 513 735 kronor till JB Education AB:s (John Bauer) konkursbo som kompensation för att man har höjt skolpengen efter att kommunens egna skolor gick med underskott under åren 2010–2013. Eskilstuna kommun tvingades alltså att betala ut över tre och en halv miljon kronor till ett företag, som inte längre bedrev någon skolverksamhet.

Strängnäs betalade 2020 av samma skäl ut 3 638 950 kronor till olika privata skolhuvudmän. Flen betalade 2019 ut 1 332 531 kronor. Året efter betalade man 1 066 377 kronor. Hässleholm betalade 2020 ut cirka 4,5 miljoner kronor. Skövde betalade 2020 ut drygt 2,7 miljoner kronor. En stor del av dessa pengar har gått till Internationella engelska skolan.

Som vårt skolsystem ser ut i dag kommer kommunerna inte undan dessa utgifter. Några har försökt. De har hamnat i domstol och förlorat.

Skolpengens utformning och den i praktiken fria etableringsrätten för friskolor leder till slöseri med kommunens resurser och våra skattepengar. Det finns knappast något skäl att tro att dessa kostnader inte också kommer att drabba Norrtälje kommun.

Hur mycket kommer Norrtälje kommun tvingas att betala till IES?

Christina Hamnö (V)

Rune Karlsson, Husinge